Hilma af Klint

I vår vill Moderna Museet skriva om konsthistorien. Med den efterlängtade utställningen Hilma af Klint – Abstrakt pionjär belyser de en konstnär som länge stått i skuggan av sina manliga kollegor.

Hittills har den abstrakta konstens uppkomst tillskrivits konstnärer som Wassily Kandinsky, Piet Mondrian eller Kazimir Malevich, men det kan nu komma att ändras.

Hilma af Klint föddes i Stockholm 1862 och var en del utav den första generationen kvinnor att utbilda sig vid konstskolorna Tekniska skolan och Konstakademien. Efter studierna ägnade hon sig åt porträttmåleri och landskapsmåleri i sin ateljé på Hamngatan i Stockholm. Till en början var hennes stil naturalistisk och verklighetstrogen, med efter tjugo år började hon röra sig bort från det traditionella måleriet. Som så många av hennes samtida intresserade sig Hilma af Klint av spiritismen och det ockulta. Hon deltog i spiritistiska seanser och tillsammans med en grupp kvinnor som kallade sig De fem började hon själv ta kontakt med den andra sidan.

De stora figurmålningarna, nr 5, Nyckeln till hittills-varande arbete, 1907. Foto: Albin Dahlström / Moderna Museet
De stora figurmålningarna, nr 5, Nyckeln till hittills-varande arbete, 1907. Foto: Albin Dahlström / Moderna Museet

En del av de väsen som de fick kontakt med ville förmedla sina budskap genom bilder som kvinnorna själva fick teckna ned. Detta tecknande var ett automatiskt och mediumistiskt tecknande, där den som höll i pennan bara var ett medium för budskapen från ett högre medvetande. De teckningar som skapades under seanserna utvecklades senare till målningar, inte sällan i monumental storlek och i starka nyanser. I målningarna skildras symboler, mönster och texter i blått, gult, vitt, svart, rött och rosa. Det är ett mångbottnat bildspråk där det spirituella och existentiella ständigt är närvarande. Det är bilder av det som inte är synligt, det som är bakom och bortom den verkliga världen. Liksom i de mediumistiska teckningarna trodde Hilma af Klint att det var ett högre medvetande som tog sig uttryck i hennes målningar. Hon har själv beskrivit hur ”bilderna målades genom mig direkt, utan förgående teckning och med stor kraft. Jag hade ingen aning om vad bilderna skulle framställa och ändå arbetade jag fort och säkert utan att ändra ett penseldrag.”

Altarbild, nr 1, 1915. Foto: Albin Dahlström / Moderna Museet.
Altarbild, nr 1, 1915. Foto: Albin Dahlström / Moderna Museet.

Hilma af Klint ställde ut och sålde många av sina tidiga traditionellare målningar, men de senare målningarna behöll hon för sig själv. Hon trodde inte att världen var redo. Enligt hennes testamente skulle de inte få visas förrän tjugo år efter hennes död. Det skulle dröja fyrtiotvå. År 1986 visades några av hennes verk i en utställning om spirituell konst i Los Angeles, där de hängde sida vid sida med samtida och betydligt mer kända konstnärer som Kandinsky och Malevich. Trots att hennes verk då väckte stor uppmärksamhet så har Hilma af Klint ännu inte tillskrivits den konsthistoriska betydelse som hon ändå haft. Något som utställningen på Moderna Museet vill ändra på. Det är den hittills största utställningen med Hilma af Klints konst och många av målningarna och teckningarna har inte tidigare visats. Det är en utställning som varit efterlängtad av både museet och en stor del av världen, som nu är mer redo än någonsin för Hilma af Klints banbrytande konst.

Hilma af Klint – Abstrakt pionjär visas på Moderna Museet i Stockholm fram till den 26 maj. I samband med utställningen tar även museet besökarna till hjälp för att skriva om konsthistorien i deras största digitala kampanj någonsin. De uppmanar besökarna att maila Stockholms Stad med en önskan om en staty över Hilma af Klint och att översätta hennes sida på Wikipedia till fler språk. Med hashtagen #hilmaafklint vill museet även att man ska sprida hennes konst på Instagram och Twitter. Nu ska Hilma af Klint äntligen kliva ut ur skuggorna.