Le Corbusiers hemliga laboratorium

Den schweiziske arkitekten Le Corbusier har i det närmaste blivit en symbol för modern arkitektur och stadsplanering. Ändå ville han själv hellre bli kallad konstnär.

Tiden han inte ägnade åt byggnader, modeller och ritningar spenderade han i den ateljé i Paris som han kallade sitt hemliga laboratorium. Där ägnade han timmar åt att måla, teckna, skulptera och samla inspiration och vid sin bortgång lämnade han efter sig hundratals sällan visade målningar, skulpturer och teckningar. När han inte skapade skrev han essäer, artiklar, böcker och brev, om arkitektur, konst och resor. Le Corbusier själv såg ingen motsättning mellan sina skiftande uttryckssätt, utan såg dem tvärtemot som komplement till varandra. Men världen runt honom var inte lika vidsynt och Le Corbusiers konst hamnade i skuggan av hans byggnader. Han blev inte känd som den stora konstnär han själv såg sig som, även om han som arkitekt räknades in bland de största.

Le Corbusier, Nature morte Indépendants, 1922
Le Corbusier, Nature morte Indépendants, 1922

Men till utställningen Le Corbusiers hemliga laboratorium som snart öppnar på Moderna museet i Stockholm har man tagit fram Le Corbusiers konst ur skuggorna. Här visas målningar, skulpturer och teckningar tillsammans med böcker, fotografier, byggnadsritningar, stadsplaner, modeller och möbler. Arkitekten och curatorn Pascal Mory har tillsammans med arkitekturhistorikern Jean-Louise Cohen satt samman utställningen som belyser sambanden mellan Le Corbusiers många uttryckssätt.

Le Corbusier föddes som Charles-Édouard Jeanneret år 1887 i den lilla staden La Chaux-de-Fonds i Schweiz, men bodde stora delar av sitt liv i Paris. Det var där som han tillsammans med konstnären Amédée Ozenfant utvecklade purismen, en stil inom måleri och arkitektur som skulle komma att bli synonym med Le Corbusiers konstnärskap. Stilen hyllade det rena och det enkla, något Le Corbusier eftersträvade i både sina målningar och sina byggnader. I byggnaderna tog sig stilen uttryck i enkelheten och rationaliteten, de öppna planlösningarna och geometriska formerna. Några av hans mest kända byggnader är Villa Savoye och Notre Dame du Haut som båda byggdes i Frankrike. Vid sidan av sina modernistiska och innovativa byggnader blev Le Corbuiser även känd för sina radikala stadsplaner som inte sällan gick ut på att man skulle riva hela stadskärnan och bygga nytt. Så även i den stadsplan för Stockholm som han lämnade in till en tävling 1933 och som nu visas i utställningen på Moderna museet. Ingen av Le Corbusiers kontroversiella stadsplaner blev verklighet, men de introducerade ett nytt sätt att se på städer och byggnader. En konstnärs sätt.

Le Corbusiers stadsplan över Stockholm, 1933
Le Corbusiers stadsplan över Stockholm, 1933

Utställningen Le Corbusiers hemliga laboratorium öppnar på Moderna museet den 19 januari och visas fram till den 18 april.

X