Tempo Dokumentärfestival

Dokumentärfilmen är mer levande än någonsin. Biorepertoarerna och filmfestivalerna svämmar över av spännande, sorgliga och vackra berättelser ur verkligheten. Inte minst på dokumentärfestivalen Tempo som drar igång i nästa vecka.

Sedan starten 1998 har Tempo samlat mängder av både nationella och internationella dokumentärer och etablerat sig som Sveriges största festival för dokumentära uttryck. Trots att det är filmen som står i centrum är Tempo även en samlingsplats för radio, foto, seminarier, debatter och workshops. Under festivalen delas även en mängd priser ut till både långa och korta dokumentärer och både klara och pågående dokumentärprojekt. Årets festival har temat Speak your mind och veckan kommer att kretsa kring teman som frispråkighet, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Men bland de många dokumentärerna som visas under festivalen hittar man även kärlek, konst och musik. Dokumentärvärldens stolthet Malik Bendjelloul kommer att medverka med sin älskade och prisbelönade Searching for Sugar Man och den legendariska dokumentärfilmaren Tom Alandh hyllas med en egen sektion. 

Nowhere Home av Margreth Olin.
Nowhere Home av Margreth Olin.

Radar har sållat bland de många dokumentärerna som visas och hittat några av de mest musikaliska, mordiska och romantiska filmerna. I Håkan Lidbos Ström åt folket skildras den svenska elektroniska musikens utveckling från underjorden till att ta hela världen med storm. I Joshua Oppenheimer och Christine Cynns kontroversiella dokumentär The Act of Killing återberättar några medlemmar ur den indonesiska dödsskvadronen sina mord i stil med de amerikanska filmer de älskar. Det är en lika fantasifull som fruktansvärd djupdykning i en massmördares tankar och minnen. I Nowhere Home följer den norska dokumentärfilmaren Margreth Olin ett antal ungdomar som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd i Norge. Eftersom de enligt lagen inte kan utvisas förrän de blivit 18 år befinner de sig ett slags ingenmansland i väntan på sin stundande utvisning. Det är en berörande och upprörande film om människor vars rättigheter hamnar i skuggan av deras härkomst. 

I Elena skildrar den brasilianska regissören och skådespelaren Petra Costa sitt sökande efter sin storasyster. När Petra var sju åkte hennes syster Elena till New York med hopp om att bli skådespelare. Tjugo år senare bestämmer sig Petra för att söka upp henne med filmer, tidningsurklipp, en dagbok och brev som de enda ledtrådarna. Steg för steg växer den suggestiva och spännande berättelsen om Elena fram, systern som hon aldrig riktigt lärde känna. 

Elena av Petra Costa.
Elena av Petra Costa.

I Liv & Ingmar spelas den fyrtiotvå år och tolv filmer långa relationen mellan skådespelaren Liv Ullman och demonregissören Ingmar Bergman upp. Dheeraj Akolkar väver samman Liv Ullmans egen historia med några av de mest klassiska Bergmanscenerna. Liv & Ingmar är en en både romantisk och kritisk hyllning till kärleken och filmkonsten. Även Maja Borgs Future My Love är en både romantisk och utmanande kärlekshistoria. Det är en film om kärlek, ekonomi och vårt kollektiva frihetssökande. Hur mycket frihet är vi bereda att ge till dem vi älskar? Och hur mycket ansvar är vi beredda att ta för vårt samhälle?

Det är bara några av de frågor som ställs och berättelser som skildras av de hundratalet dokumentärer som visas under Tempo Dokumentärfestival. Festivalen äger rum den 5-10 mars på biograf Victoria, Bio Rio, Moderna Museet och Galleri Kontrast i Stockholm och hela programmet hittar du på Tempos hemsida.