Vardagsrealism med Hedda Selder

Hon dras till det fina men visar hellre upp dess alternativa och fulare sidor. Hedda Selders analoga vardagsrealistiska fotografier befinner sig gränslandet mellan melankoli och rå humor. Radar träffade personen bakom Instagramkontot @heddaselder.

Som hos många andra grundlades intresset tidigt. Hedda Selder fick sin första engångskamera som femåring och sen en dålig point-and-shoot som tolvåring som hängde med länge. Men samtidigt som hon läste journalistik på gymnasiet i Uppsala började hon intressera sig för analog fotografering.
– Det fanns tydligen två klassuppsättningar av kameror på skolan som ingen använde. Så jag lånade en som jag fick sen när jag slutade. Och det var så det började. Jag tyckte att jag tog mycket bättre bilder när jag fotade analogt. Man kunde inte smattra av bilder så jag började tänka efter mer.

Framkallar du själv?
– Jag kan framkalla svartvitt men jag fotar sällan det. Jag föredrar färg även om jag älskar det terapeutiska i själva framkallningsprocessen. Jag har en kompis som har sagt att han ska lära mig framkalla färgfilm. Jag har alla grejer för det men man måste vara så mycket mer exakt med temperaturer och sånt. Så jag har inte riktigt vågat ge mig på det, jag inte så noggrann av mig. Jag använder aldrig kokböcker och recept i matlagning till exempel. Jag bara höftar tills det smakar bra.

Vad inspirerar dig?
– Jag inspireras av att vara på nya platser och se nya saker. Antingen att vara där jag inte har varit tidigare eller tillsammans med människor som kan se nya saker i platsen. Ibland åker jag och fotar tillsammans med någon på en plats där jag har fotat tidigare men min kompis som har ett helt annat perspektiv och öga för. Jag inspireras också av färger och på senare tid mer av råhet. Av saker som är hårda och råa. Jag är extremt fascinerad av hav till exempel.

Hedda vill genom sina bilder förmedla den känsla hon får i stunden. Ofta handlar det om en vardagsrealism och om att undvika tillrättalagda klyschor.
– För nån helg sen bodde jag och min pojkvän på ett hotell i London med ett jättenice badkar som jag ville fota. Men istället för en klassisk och fin bild på badkaret slutade det med att jag tog bilder av min pojkvän med mina fötter i hans ansikte. Alltså jag älskar saker som är fina och nice men istället för att bara fota det rakt upp och ner brukar jag försöka leta efter andra infallsvinklar, ofta som förfular objektet på något vis.


Hon har tack vare sitt Instagramkonto fått en del småjobb inom fotografi och har sålt en del prints. Men det bästa med just Instagram har varit de kontakter som hon fått med andra fotografer i världen.
– Det bästa har ju varit att lära känna och träffa olika inspirerande fotografer. Jag har gjort internship i San Fransisco och pluggat Cambridge i USA och då har Instagram öppnat upp för möten med andra fotografer där.

Har du något mål med ditt fotograferande?
– Just nu vill jag bara att det ska vara rolig och att jag ska sluta nedprioritera det. Jag jobbar ju heltid, har flyttat och renoverat min lägenhet. Men sen på sikt skulle jag vilja ha en period där jag har utrymme att göra lite större saker. Antingen att jag bara gör egna projekt eller med andra. Det hade varit kul!

Här kan ni se mer av Heddas nyfikna, lekfulla och oerhört vackra bilder.