Radar träffar Malinda Damgaard

Hatten är tillbaka på trendhimlen och Malinda Damgaard är modisten som har tillfört stjärnstatus till det nästan bortglömda hantverket.  Från tillskärarakademin i Göteborg till husnamnet Philip Treacy i London. Malinda har också sedan en tid tillbaka jobbat med sitt eget företag i Sverige med kunder som Dagmar, Acne, Minimarket, Lars Wallin och Kungahuset. I januari vann hon ELLEs pris Årets accessoardesigner och planerar nu inför en utställning i Ryssland och man kommer att kunna se hennes hattar pryda Absolut Vodka flaskorna i mars.

Malinda började på Tillskärarakademin i tro om att hon skulle läsa mönsterkonstruktion och sömnad. Efter ett tag så insåg hon att symaskinerna aldrig skulle bli hennes vän. Hon hoppade då på modistutbildningen och tänkte ”hattar är ju bara någonting som finns, och är lite knäppt. Det måste jag prova”. Efter hennes examen följde en praktikplats hos en av världens mest kända hattdesigners – Philip Treacy. Praktikplatsen blev en heltidstjänst där hennes specialitet var Haute Couture.

Hur gick det till att du hamnade hos Philip? Mejlade du bara och sa ”Tja”?
Ja ungefär så. När man skulle berätta om vad man gjorde om ett år på examensfesten sa alla ”jag ska vidareutbilda mig” eller ”jag ska jobba på Åhléns” och när frågan kom till mig så satt jag tyst en stund och sen ” jag ska jobba hos Philip Treacy”. Alla började garva åt mig och sa typ ”visst… du jobba åt Philip Treacy?”.

Revansch?
Ja, för elva månader senare var jag där hos Philip. Först efter examen så tänkte jag typ dra till Norge och rensa fisk och tjäna lite pengar. Sen tjatade mamma så mycket på mig, då sökte jag. Först till Stephen Jones men han tog så lång tid på sig att svara så då sökte jag mig till Philip Treacy, och fick jobbet veckan efter.

Foto: Kristian Löveborg

När du var hos Philip och jobbade åt exempelvis McQueen, Valentino och Grace Jones, blev du aldrig star-strucked?
Först så var det såklart lite spännande när typ Sienna Miller kommer in och man står och småpratar lite och tänker ”ja men hon är ju trevlig”. Men efter ett tag så vänjer man sig och man märker att det är ju bara människor, och de skiter fullständigt i vem jag är.

Grace Jones var ganska stort för mig eftersom jag alltid tyckt att hon är väldigt cool. Det var också den enda gången jag bad om autograf. Det var dagen efter min födelsedag och efter vi hade haft möte så lyckas jag leta upp henne på puben nedanför och sprang fram till henne uppspelt som ett litet barn och sa ”Grace, can I have your auto – autograph?” Hon tittade frågande på mig, hon hade redan glömt bort vem jag var fast vi pratade med varandra tio minuter tidigare. Jag kände mig lite töntig men jag bad henne skriva ”Happy Birtday to…” och förklarade att jag hade fyllt år dagen innan men hon bara fortsatte tittade på mig lite nonchalant, suckade och skrev.

Nu är du här i Sverige och har eget företag och jobbar med flera av Sveriges största märken. Hur har dina år hos Philip påverkat din estetik idag?
Jag jobbar stenhårt för att inte härma honom. Jag är ganska hård med det att inte vara någon ”copycat”. Folk har ju försökt att beställa hattar som liknar Philips design och då har jag alltid sagt nej. Inte för att jag inte kan rent tekniskt, utan för att jag inte vill. Det vet han om för när jag var där och jobbade på hans visning i Royal Court of Justice så visade jag mina bilder på vad jag hade gjort, exempelvis LP-hatten. Han tyckte att den var grym, men var också väldigt tacksam över att jag gjorde min grej. Det är så vanligt att assistenter eller praktikanter som varit där en stund bara upprepar det han har gjort.

Jag berättade även för Philip vilken uppståndelse det hade blivit med Lady Gaga-hatten här hemma…

Den med telefonen?
Ja, och jag försöker verkligen komma ifrån den så mycket som möjligt.  Det är ju liksom bara en hatt som jag gjorde när jag var hos Philip. Och den går fortfarande under hans namn, trots att det var jag som tillverkat den. Jag förstår inte uppståndelsen kring just den hatten då jag gjort flera hattar till Camilla Parker Bowles och hur många som helst till McQueen.

Hur skulle du beskriva din stil? Vad går du igång på?
Jag har tänkt på det, men det känns som att folk runt omkring mig vet det bättre än jag. Som när jag gjorde Viktorias hatt till Estelles dop så sa jag det inte till någon först men sen ringde jag pappa och berättade och då sa han bara ”ja, men det såg jag på direkten. Den var så typiskt dig”.

Men jag tror generellt att jag är ganska stilren. Väldigt teknisk och stilren. Om man tittar på mina grejer så ser man nog att allting är väldigt ”perfekt”. Jag gillar rent och älskar linjer. Jag borde kanske bara dricka en flaska vin och se vad som händer (skratt).

Min styrka är själva hantverket, vilket jag vill ska synas i mitt arbete. Det behöver liksom inte vara någon extrem hatt så länge man gör den ordentligt och med god kvalité.

Berätta om utställningen i Ryssland, och varför Ryssland?
Jo, jag ska ha en utställning där en vecka i slutet av april, i Saint Petersburg, mitt emot Eremitaget. Eventuellt så blir det en till i Moskva lite senare i år. Jag vill verkligen satsa på den ryska marknaden och köra lite Stockholm-Ryssland. Min mamma är därifrån och jag pratar ryska så det blir ganska naturligt, och hattkulturen är ganska stor där.

Foto: Kristian Löveborg
Foto: Kristian Löveborg

Vad tror du om hattens framtid här i Sverige?
Jag har faktiskt frågat ”vanliga människor” just den frågan och de säger att hatten kommer att leva vidare. Det känns som att folk vågar mer nu, och förstår att en hatt kan komplettera en outfit. Är det någon som kollar in dig på stan när du har hatt på dig, så är det för att du är snygg.

Vi kanske har för mycket jantelag i oss?
Vi har på tok för mycket jantelag i oss i det här landet.

Intervjun mynnar ut i en allmän diskussion om jantelag, stil och prestationsångest när det gäller att tillverka till sig själv. Hon berättar om samarbetet med fotografen Johan Rench och Absolut Vodka som kommer ut nu i mars. Flaskorna heter Absolut Exposure och etiketten består av ett foto av modellen Lydia Hearst som bär två av Malindas hattar, stylat av Maria Virgin. Hon berättar också att hon ska vara med som föreläsare samt tillhandahålla workshops på kulturfestivalen i Växjö senare i år.

– Det ser jag verkligen fram emot. Som en hantverksmänniska så är det väldigt viktigt för mig att inspirera andra till modistyrket. Om det finns en enda som söker till en modistutbildning efter att de har varit där så blir jag glad!

Text: Natalie Olenheim
Foto: Joel Nilsson