arg

Idag känner jag ilska. Ilska, frustration och en oroligt bitande hopplöshet. Igår var det EU-val och vi i Europa röstade in rasister och nazister i parlamentet. Inte bara ett land utan flertalet länder i Europa. Inte heller var det låga procentenheter för dessa partier, tio, tjugo, tjugofem och trettio procent av ett lands totala röster, på rasism. Polen som röstar för åsikter om att kvinnor inte borde få ha rösträtt, fransmännen som röstar på ett fruktansvärt rasistiskt parti där man föreslår epidemi i Afrika som lösning på invandringsproblem, Grekerna som röstar på ett upptiktigt sagt läskigt parti och Tyskarna som röstar på nazister, vilket kanske är mest skrämmande av allt historiskt sett. Inte heller är vi oskyldiga. Främlingsfientliga partier fortsätter att växa även här. Lyckligtvis gick inte dessa procent upp lika högt som i andra europeiska länder, men tio procent är tio procent för mycket. Vart är världen på väg?

Idag har vi läst och upplevt ilska, oro och rädsla. Rädsla över hur folk tänker, hur detta ska utvecklas. Det får inte kan inte utvecklas, vi vet bättre än så. Och vi är fler.
Vad hände Europa, ett Europa som kan sin historia och borde minnas, inte glömma?

Leave a comment