069. Procrastination can rule our lives, yet not provide us with any arguments in its defence

1
2
3

1 2 3

Vaknar med brännande hals och slår upp ögonen mot berg av ouppackade flyttkartonger. Det är tisdag och huvud gravitation kudde säng allt kämpar emot mig när jag ska vakna till, när jag ska gå upp. Dämpar feberyran med ipren och i skolan bygger vi orkestrar och installationer av papper och kablar och kretskort, kodar med API:er och planerar kundmöten med skarpa case. Det är en lång men rolig dag, dock orkar jag långsamt och efter att jag varit i skolan precis hela dagen åker jag dessutom för långt med tunnelbanan när jag ska hem.

Annandag påsk var flyttmåndag och plötsligt ska man ha nya vanor, nya promenader, ny färdväg, ny morgonplanering, ny fönsterutsikt. Men mina väggar är vita och köket går i mintgrönt, jag bor här nu och så stoppar vi undan kartongerna ytterligare ett litet slag.

Onsdag. Vaknar med brännande hals men flyttkartongerna har bytts mot ett lite mer organiserat kaos. Solen skiner och jag behöver inte gå utanför dörren för att veta att det blivit vår på riktigt. Solen lyser, jag tar en tunnare halsduk och det är verkligen grus och inte snö som knastrar under mina fötter när jag går. Huvudvärk och lyckorus över sol och milda vårvindar om vartannat, mitt hjärta studsar dock dubbelt och varför har jag en så knepig magkänsla? Tänker att den här våren skulle kunna bli så bra men jag är ingen optimist och det är för många tankar i mitt huvud nu; för mycket logik och eftertänksamhet och tvivel.

Likväl. Jag är nog redan förlorad,
ja men tack för den,
så får tillämpa distraktioner i form av att noggrannt placera ut porslin, glas, tavlor, ljuslyktor, böcker och blombuketter i vårt nya hem. Att mötas av solskenshumör och Julias armar kring min hals när jag hämtar på dagis; vi promenerar hem i eftermiddagssol för att steka pannkakor, prata om en fyraårings viktigheter, bada badkar och hinner ända till pyjamas innan jag far hem till mig, denna gång utan att missa min station.

Jag känner allt och ingenting när jag går längs med trottoaren utan att behöva knäppa jackan, fast allra mest en lättnad över att isen är påväg bort. Det är vår nu och det måste få bli en bra vår, om jag så ska vara ett pussel på tusen bitar som tar sin lilla stund att få ihop.

Har påbörjat en spellista som inte känns som att den har någon röd tråd mer än att det är sådant jag vill lyssna på nu när jag äntligen börjat tina i vårsolen efter en lång vinter. Här kan man komma åt den men jag fyllerpåändrarångrarmig och så, kan bli vad som helst av den så ni vet.

Comments

  1. tyraelvira

    skrev/tipsade lite om din blogg i min. om du vill att jag ska ta bort det eller inte använda mig av bilderna så säg bara till så fixar jag det!
    du är grym.

  2. Hanna

    Vill berätta ännu en gång att jag verkligen tycker du är duktig på att skriva!

Leave a comment