144. Popaganda på Parkteatern

När du smsar mig nollettfemtiotre och säger att det är himla fint att jag e hemma igen.

Eller när du skriver
Men du!
Nej
Fan
Stopp och belägg
Läs din sista mening igen

När mamma och pappa mailar Norge-bilder och lämnar daglig semesterrapport eller när jag en trasig onsdag ringer min storebror som inte ställer några frågor utan bara vet vad som är rätt.

När jag står med åtta nya böcker köpta för en billig peng på loppis, stirrar på min bokhylla och undrar vart i hela friden de ska få plats.

När jag ligger på Js säng och vi pratar i mun på varandra i morgonsolen efter tre veckor isär eller när jag sitter på hallgolvet bredvid A och målar naglarna blodröda i något slags fnitterkaos.

När du börjar bli suddig i kanterna och din närvaro undanbedes min vardagsexistens.

När gamla platser får nya minnen, gatorna blir mina igen och referenserna någon annans.

När jag går rätt eftersom vi gått fel, när kvällssolen sänker sig över granna Stockholmsfasader, segelbåtsmaster och havet.

När vi får extra jordgubbar av en leende försäljare, eller när jag tar sandalerna i hand och går barfota sista biten hem med skavsårsömmande fötter.

 

Då vet jag.

 

Kanske går jag fortfarande helst på andra sidan gatan men inte länge till, för jag åt hallonsorbet i veckan, har koffein i mitt blodomlopp och du kan ha din randiga jävla tröja för dig själv.

I fredags drack jag hemvändarvin med Annie och Rebecca, vi njöt av Stockholmsnatten och pratade oss hesa. I lördags var jag på Popaganda på Parkteatern och när jag kom hem hade Anna och Julia återvänt från sin Europatripp.

DSC_0136-Recovered
DSC_0140-Recovered
DSC_0147-Recovered
DSC_0148-Recovered
DSC_0151-Recovered
DSC_0154-Recovered
DSC_0165-Recovered

Comments

  1. Natalie

    Sådär ja! <3

  2. Hanna

    Åh men så bra är du!

Leave a comment