098. Hejdå IC

Berghs mest eminenta Judith och Rebecka, vår ämnesansvarig och vår utbildningskoordinator, ställde i tisdags till med värdigt avslut på ett ojämförbart år. Vi bjöds till hemligstämplad kväll och ombads infinna oss klockan 17 i rum 47 (vårt rum, IC-rummet, 25K-rummet, evigen vårt klassrum). Det bjöds på filmklipp, utnämningar, skratt, osmakligt matchande t-shirtar (som under kvällen även skulle komma att bli anslagstavlor för nostalgiska meddelanden) och (något oklart) även lösmustascher. Efter samlingen i skolan fortsatte vi med uteserveringshäng, följt av firande hemma hos Judith (tal, bar och bra konversationer med bra folk) och slutligen sunkbarshoppande runt Fridhemsplan.

Förtroliga samtal, kramar, skratt, dans, mer skratt och allmänt god stämning in i den ljuva sommarnattsluften med ett knippe människor som utgjort det senaste året av mitt liv.

DSC_0167
DSC_0168
DSC_0170
DSC_0174
  
DSC_0176
DSC_0178
DSC_0181
DSC_0182
DSC_0185
DSC_0187
DSC_0189
DSC_0191
DSC_0192
DSC_0197
DSC_0203
DSC_0206
DSC_0210
DSC_0213
DSC_0214
DSC_0224
DSC_0233
DSC_0240
DSC_0256
DSC_0273
DSC_0281

<3

097. Exhibition

Även om man kan bli nästintill klaustrofobisk av
så mycket folk
så många timmar
så få kvadratmeter
så lite sömn
som den senaste veckan och framförallt helgen inneburit,
så är det någonting nästan fantastiskt i att tre våningsplan av alldagliga klassrum, med sina whiteboards, bänkar och stolar under fyra dagar fick bli en helt annan värld. Att de klassrum i vilka vi suttit dag ut och dag in istället var bakgårdar, skog, verkstäder, djungel, bibliotek, kök, svartklubbar och annat.

Utställningens sista dag, söndagen, var relativt lugn. Regnet föll utanför fönstret, livebandet flyttade från innergården till ljusgården och jag passade på att gå runt lite med kameran även i andras montrar.

Här kommer en glimt:

 

DSC_0004
DSC_0006
DSC_0011
DSC_0012
DSC_0015
DSC_0018
DSC_0020
DSC_0021
DSC_0023
DSC_0025
DSC_0026
DSC_0028
DSC_0032
DSC_0035
DSC_0036
DSC_0039
DSC_0040
DSC_0051
DSC_0055
DSC_0056
DSC_0060
DSC_0061
DSC_0062
DSC_0065
DSC_0071
DSC_0074
DSC_0076
DSC_0079
DSC_0080
DSC_0082
DSC_0088
DSC_0090
DSC_0093
DSC_0095
DSC_0098
DSC_0104
DSC_0106
DSC_0107
DSC_0108
DSC_0110
DSC_0112
DSC_0113
DSC_0114
DSC_0117
DSC_0120
DSC_0122
DSC_0124
DSC_0125
DSC_0128
DSC_0160
DSC_0162

Prick klockan sexton slängde sig alla över sina montrar. Började riva ned, plocka ihop, skruva isär och slänga. Alla ville bli klara samtidigt som det var helt sjukt att sista milstolpen liksom var nådd. Examensprojekten färdiggjorda, färdigpitchade och färdigutställda.

Imorgon är det examensmiddag och sedan är det klart.

Jaha Berghs.

Det var väl det då.

096. “Words never mean what we want them to mean”

laura1

Tjugofyrasju-dagarna på Sveavägen Trettiofyra
och de här trapphusen
och den här hetsen
är snart slut

“Det kommer bli en omställning” förvarnar mamma
och jag säger att jag vet
“Så börja förbereda dig på det redan nu”
och jag säger att jag ska

Hon menar väl (jag vet)
och hon menar någonting annat egentligen (jag vet)

laura2

Du säger “nu tror du att jag ljuger igen!”,
men förstår du inte,
att jag tror ju på allt du säger (jämt).
Och då måste man vara försiktig
med att hålla med,
för när du inser att alla dina ord
blir mina absoluta sanningar,
kan vad som helst hända.

laura3

Darriga händer och vi
självdiagnostiserar,
man kan ju bli hypokondriker av mindre.

Det börjar med
stress
och jag tänker att jahaja
det låter rimligt.

Energin räcker aldrig hela dagen nu för tiden
och sist jag kunde andas var på en gräsmatta i Humlan
i solen, bortom verkligheten.

Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga,
tänkte tyst mer än högt men
jag kunde andas och syre gör ibland mer för en människa
än alla svar i världen

Jag hade vänt mig om och börjat springa men
landade i solen i Humlan och
om mina tankar bara kunde bli ord någon gång
skulle det här kanske inte behöva vara så himla svårt.

laura4

(Läser färdigt Everything Is Illuminated, bygger utställning, somnar senare än jag borde och vaknar ändå långt innan klockan ringer, dricker kaffe, monterar ned en utställning, tänker hela hela tiden, funderar på framtiden, tillbringar för många timmar med för många människor på för få kvadratmeter men nu är det bara en vecka kvar av min tid på Berghs, ja vad händer nu vem vet?)

alla bilder från Laura Makabresku

095. Don’t just do, follow through.

De senaste veckorna har examensprojekten färdigställts: casefilmer skapats, lösningar redovisats, kommunikationsplaner skrivits och leavebehinds lämnats in. De senaste sex dagarna, mer specifikt, har alla klassrum tömts, bord burits, skåp forslats undan, väggar rests, skolan målats om, montrar byggts och mycket, mycket mer. Snart är året slut, klart, finito vilket man i sig skulle kunna skriva en uppsats om, men den senaste veckan har det mest varit skönt att vila huvudet lite och bara göra saker (skruva, klistra, måla, hammra, klippa, klättra), glida runt i rummen och kika på allas kreationer, hänga med bra folk eller ta powernaps i någon av sofforna på plan tre.

Årets tema är Act: Don’t just do, follow through. Här nedan årets manifestfilm:

Imorgon och fredag slår vi upp portarna för särskilt inbjudna, och på lördag och söndag är det öppet för allmänheten. Klockan 12-16, 25:e och 26:e maj, kan ni alltså komma förbi Berghs på Sveavägen 34 och kolla in alla grymma kommunikations- och designprojekt. Ni hittar vår ABB-monter i rum 34, där vi gömt en park innanför Intersport-montern. Säg gärna hej!