145. Rosendal

Kanske saknar ni Italiensk sol, Amsterdams cyklar och Berlins långa nätter men ni är hemma igen och det är värt att fira. Ni medger att Stockholm på sommaren är ojämförbart ändå och vi pratar ikapp när vi promenerar längs Djurgårdens grusgångar. Får höra om stränder, berg, hemliga spelningar och störtskurar. Vi köper perfekta jordgubbar precis efter bron och en leende försäljare förser vår ask med extra många.

DSC_0135
   
DSC_0155
 
DSC_0156
 
DSC_0158
DSC_0161
DSC_0164
DSC_0165

Stannar till vid this is a corner of a larger field, solen
bränner mot huden och
jordgubbarna matchar blodröda naglar och smakar okomplicerat av sommar.

DSC_0170

DSC_0166

IMG_5963

DSC_0182

Rosendal får det alltid att bulta i kroppen efter en egen trädgård, en lummigare balkong, en magisk takterrass eller bara lite grönare fingrar till att börja med. Vi slår oss ned i äppelträdgården, innanför de skyhöga häckarna.

DSC_0185
DSC_0186
DSC_0189
DSC_0197
 
IMG_5975
 
DSC_0208
DSC_0210
DSC_0211

Scoutar sen efter nya växter i växthuset att förgylla köksfönstret med; luktar på chokladblommor och nyper på lila chili, beundrar smultronplantor och faller för petita små glasvaser.

DSC_0213
DSC_0214
DSC_0221
DSC_0222
DSC_0224
DSC_0226

Fortsätter utomhus och Julia röstar på en vinbärsbuske men får bristande medhåll.

DSC_0239
DSC_0240
DSC_0245

Fast det blev ingen växt alls tillslut, kanske nästa gång. Vi promenerar åter mot stadstrafik och asfalt längs glittrande vatten, staden är söndagstrött och stängd när vi återvänder och vi tar tunnelbanan hem igen.

IMG_5951

144. Popaganda på Parkteatern

När du smsar mig nollettfemtiotre och säger att det är himla fint att jag e hemma igen.

Eller när du skriver
Men du!
Nej
Fan
Stopp och belägg
Läs din sista mening igen

När mamma och pappa mailar Norge-bilder och lämnar daglig semesterrapport eller när jag en trasig onsdag ringer min storebror som inte ställer några frågor utan bara vet vad som är rätt.

När jag står med åtta nya böcker köpta för en billig peng på loppis, stirrar på min bokhylla och undrar vart i hela friden de ska få plats.

När jag ligger på Js säng och vi pratar i mun på varandra i morgonsolen efter tre veckor isär eller när jag sitter på hallgolvet bredvid A och målar naglarna blodröda i något slags fnitterkaos.

När du börjar bli suddig i kanterna och din närvaro undanbedes min vardagsexistens.

När gamla platser får nya minnen, gatorna blir mina igen och referenserna någon annans.

När jag går rätt eftersom vi gått fel, när kvällssolen sänker sig över granna Stockholmsfasader, segelbåtsmaster och havet.

När vi får extra jordgubbar av en leende försäljare, eller när jag tar sandalerna i hand och går barfota sista biten hem med skavsårsömmande fötter.

 

Då vet jag.

 

Kanske går jag fortfarande helst på andra sidan gatan men inte länge till, för jag åt hallonsorbet i veckan, har koffein i mitt blodomlopp och du kan ha din randiga jävla tröja för dig själv.

I fredags drack jag hemvändarvin med Annie och Rebecca, vi njöt av Stockholmsnatten och pratade oss hesa. I lördags var jag på Popaganda på Parkteatern och när jag kom hem hade Anna och Julia återvänt från sin Europatripp.

DSC_0136-Recovered
DSC_0140-Recovered
DSC_0147-Recovered
DSC_0148-Recovered
DSC_0151-Recovered
DSC_0154-Recovered
DSC_0165-Recovered

143. Örebro

Torsdag och jag dricker kaffe av den bättre sorten, mitt blodomlopp lika delar rött och koffein. Ligger vid en poolkant med en bok och får roa mig själv medan min syster och svåger är på sina respektive jobb. Äter jordgubbar till frukost och promenerar till Myrorna där jag fyndar koppar till fotoprojekt och annat pyssel, en diktsamling av Fröding och Lewis Carrolls kompletta verk med originalillustrationer.

DSC_0136
DSC_0141

DSC_0145
DSC_0146
DSC_0147
DSC_0151
DSC_0152

Framåt eftermiddagen kommer min syster hem och vi tar oss till centrum för att köpa glass. Trädgårdar längs vägen står i blom mot bleknande träfasader och jag väljer hallon för att hallon ska få en annan association än smältande sorbet i en bägare längs Strandvägen, inte för att jag egentligen föredrar hallon.

DSC_0153
DSC_0156
DSC_0159
DSC_0160

Vi spelar minigolf i en miniatyrvariant av Örebro, komplett med vattentorn och slott. Jag vet inte på hur många sätt man kan plocka upp en boll men okej nog finns viss likhet.

DSC_0165

DSC_0161
DSC_0162
DSC_0164
 
DSC_0172
DSC_0175
DSC_0176

Väl hemma lagar vi middag; jag hackar sockerärtor, sköljer tomater, skär avokado och dukar, och vi har kvällssol utanför fönstret. Ägnar oss sedan åt Rysk dekadens och kärlekssorg i form av Anna Karenina på film samt äter frukt, bär och valnötter till efterrätt.

DSC_0180

DSC_0181

DSC_0184

Det blir fredag och vi äter frukost under snedtaket, spelar spel från varsin solstol och duckar när vi går genom trädgårdens täta växtlighet. Klockan blir mitt på dagen, jag packar nektariner i min väska och står plötsligt på perrongen med siktet ställt på Stockholm. Bortavaron blev dubbelt så lång som planerat och det är ganska fint ändå att återvända. Möts av lägenheten så som jag lämnade den; nystädad och med nybäddad säng, fast med hallmattan täckt av post och samtliga växter i köksfönstret avlidna.

DSC_0185

DSC_0190
DSC_0193

Hej Stockholm.

142. Finding The Mad Hatter’s Tea Party

I onsdags låg jag först i solen på altanen och lyssnade på The West Wing på Netflix (ser ju inte direkt så mycket på skärmen när en ligger och solar, tur att dialogen är briljant. Dessutom funkar det ju att lyssna lika gärna som titta när en sett avsnitten hundra gånger…). Sen lastade jag på krocketklubbor, stativ, tekoppar och annat vettigt på pakethållaren på mormors gamla cykel och begav mig ut i skogen. Fick en miljon myggbett eftersom mygg älskar mig (ej en ömsesidig känsla) och jag tenderar glömma behovet av myggmedel tills jag står där i svärmen. Donade i skogen så länge det gick utifrån den aggressiva insektssituationen, vilket resulterade i:

“Finding The Mad Hatter’s Tea Party”

findingthemadhattersteaparty

och “Croquet”

Croquet

utifrån det här citatet: “Once she remembered trying to box her own ears for having cheated herself in a game of croquet she was playing against herself, for this curious child was very fond of pretending to be two people.”  

– Alice’s Adventures in Wonderland, Lewis Carroll

Kan inte bestämma mig om jag är riktigt nöjd med dem, de känns lite…platta. Knske får de gå en vända till i Photoshop. Sen cyklade jag i alla fall hem igen och tog itu med allting jag lovat mina föräldrar att jag skulle göra innan jag åkte men har skjutit på hela veckan (de har varit bortresta sen i lördags), som att gå igenom kartonger från förrådet med klädesplagg och tvätta fönster. Efter allmänt hushållsfix åkte jag till morfar och kramade hejdå innan jag styrde bilen vidare mot min syster och svåger i Örebro.