293. Fyrkantiga vardagsfragment

Senaste tidens Instagram:

Instagram, Caryw

Dagen efter EU-valet åt vi lunch vid Mariatorget och på statyn i fontänen fanns kvarlevor av Fi:s pepp från valkvällen/-natten.

Instagram, Caryw

Jag köpte pioner och satte i mitt fönster. Anledningen till vattendropparna ni kanske skymtar var att det fanns ganska många hårt slutna knoppar och jag hade googlat mig fram till faktan att om man sprayar/baddar med vatten så har de lättare att slå ut, eftersom det tydligen finns något slags klibb på bladen eller liknande som annars försvårar det. Oklart om det hade någon effekt…

Instagram, Caryw

Klippte i en BON eftersom jag gillade citatet.

Instagram, Caryw

Kaffe med Julia på Bianchi.

Instagram, Caryw

Bakade surdegsbröd med valnötter. Det är cirka det enda bröd jag äter these days.

Instagram, Caryw

Nystädat skrivbord.

Instagram, Caryw

Trädgårdenpremiär för min del tillsammans med Julia och Sara. Bra kväll med dans och skratt och förtroliga samtal.

Instagram, Caryw

Blomsteraffären intill Il Caffé där jag drack söndagskaffe med Fredrick dagen efter Trädgården.

Instagram, Caryw

Efter kaffet strosade vi sedan omkring i solen och kikade in i alla små butiker vi fick feeling för, bland annat denna med en massa konstböcker och konstverk.

Instagram, Caryw

Och solen lyste fortfarande genom träden när jag senare var på väg hem.

Instagram, Caryw

I måndags var det VARMT och ovan är något slags försök till att få jobba och vara utomhus samtidigt.

Instagram, Caryw

Plockade blad på vägen hem från tunnelbanan för att rita av, samt senaste läsningen i form av Marguerite Duras Älskaren.

Instagram, Caryw

Har som sagt börjat rita en del igen och blev väl ändå rätt nöjd med den här blyerts-valen. Kaninen på sidan efter är däremot inte mycket till kanin över huvud taget. Men men.

Instagram, Caryw

Gjorde en snabbvisit på Scandic Anglais takterrass-invigning i onsdags men blev inte kvar så länge eftersom det mest var trångt. Bra utsikt dock.

Instagram, Caryw
Instagram, Caryw

Och så sushi till lunch igår, torsdag, samt ett besök i konstnärshandeln vid Bysistorget för att köpa svart färg, en ny pensel, en papperskniv och en skärmatta.

caryw heter jag på Instagram.

292. När inspirationen blir till kreativitetsstopp

Creativity

source

Ur kreativitets-synpunkt befinner jag mig i en väldigt märklig period just nu. Å ena sidan känner jag mig superinspirerad. Har börjat rita och skissa igen efter att inte ha gjort det på hur länge som helst. När jag var yngre brukade min morfar och jag gå på målarkurser och liknande. Skaffade oss var sitt staffli och oljefärger och canvasdukar och lärde oss om skuggor och penseldrag på onsdagskvällarna. Hemma vid köksbordet brukade jag sitta och skissa och måla med akvarell tillsammans med mamma. I vuxen (äldre?) ålder var det dock som att jag fick för mig att jag inte egentligen var något bra på det (inte tillräckligt bra i alla fall), eller så tappade jag bara lusten, jag vet inte – i vilket fall slutade jag mer eller mindre med det. Oavsett orsak så känns det nu i alla fall roligt att än en gång greppa pennan och börja experimentera med fumliga streck, även om det mången gång förvisso bara blir till missbildade oidentifierbara “djur” i blyerts. Poängen är i alla fall att jag börjat känna längtan efter att sitta vid skrivbordet i flera timmar och bara skapa, och det är en bra känsla. Jag har en massa idéer och inspiration och skapandet känns roligt.

Samtidigt känns det som om mycket stannar i halvfärdigt. Jag har kanske visionen om allt jag vill göra, skapa och hinna med, men tiden, orken eller kanske framförallt handlingskraften och disciplinen räcker sällan till. Jag blir inspirerad och vill skriva och rita och fotografera och läsa och helst allt samtidigt och nu genast. Då blir det istället nästan som ett bakslag. Det hinner bli mörkt innan jag hinner fotografera och bloggen (som i vanliga fall är en sådan himla bra kreativ både outlet och trigger) går på sparlåga och tillslut känns det mest som att kameran ligger hemma och jag ligger efter och så gör jag ingenting åt all den där inspirationen som snurrar. Orden hamnar på fel plats i meningarna och säger antingen för mycket eller för lite eller ingenting alls, vilket blir vidare omotiverande. Teckningsblocket får flera dåliga sidor på raken. Tålamodet tryter. Jag lever enligt någon slags vision om att livet kommer sluta gå så fort snart och då kommer allt det där det bli av, övandet och skapandet och resultaten. Vilket ju såklart inte är hela sanningen heller eftersom den synen på min tid smittar av sig på den lediga tid som faktiskt också infinner sig. Plötsligt går hela den röda dagen åt att göra ingenting istället, vilket alltid känns ovärt när den röda dagen passerat och en inser hur mycket tid en precis missat att ta till vara på. Vilket ju inte heller blir konstruktivt, att en blir stressad över att ha haft en ledig dag.

Den här limbon av att vara inspirerad och vilja göra A L L T får konsekvensen att jag antingen inte gör någonting alternativt inte förmår koncentrera mig på det jag har framför mig till den grad att jag blir nöjd med det jag gör. Fokus hamnar bara på det jag inte hinner göra och att den dumma skissen i blocket inte ens föreställer någonting. Ingenting blir riktigt färdigt.

Hur som helst är jag trött på mig själv och att det blir så här, trött på min egen oförmåga att konstruktivt kanalisera inspirationen till något konkret när luckor dyker upp mellan måstena, så jag tänkte applicera en av mina favourite things på problemet: att göra-listan. Strukturera upp det jag vill åstadkomma istället för att ta mig an allt och ingenting i något slags kaos utan tydlig målbild. Skriva ned alla idéer, projekt och planer som jag skulle vilja genomföra så att jag kan få överblick på dels vad som behövs för att kunna göra det ordentligt och inte halvdant samt göra en sak i taget och dessutom faktiskt färdigställa den. Så kan nästa regniga söndag kanske gå åt något mer konstruktivt (och roligt) än Netflix automatiska play next episode-funktion.

Vi får väl se om det leder till bättring på genomförande-fronten, sannolikheten är ju att det i sådana fall då även kan bli lite mer liv här inne. Tills vidare: ha en trevlig (och kreativ?) långhelg allihopa!

291. Peonies

Något jag är beroende av såhär års (förutom nektariner) är pioner. Det är värt varenda krona att få se dessa enorma, vackra blommor slå ut i ens fönster. Blir glad varje gång jag vaknar kommer hem eller går och lägger mig plus att det doftar ljuvligt här inne. Har för övrigt städat upp och plockat om bland ljuslyktor och vaser så att det ser ut såhär i fönstret och på skrivbordet:

Karin Wahlberg

Tänjde även på min shoppingbudget i torsdags och kom hem med en kopparkorg (se ovan till höger) och en ask i koppar och glas att ha smycken i (se längre ned), från House Doctor. Och, mitt bristande tålamod till trots så börjar rötter och knoppar nu äntligen kika fram på avokadokärnorna (efter oääääändligt många veckor), så hurra för sommar och växtlighet och det närmsta jag någonsin kommer komma att ha gröna fingrar.

Karin Wahlberg
Karin Wahlberg
Karin Wahlberg
 
Karin Wahlberg
 
Karin Wahlberg
Karin Wahlberg
 
Karin Wahlberg