332. Flavours of adulthood with responsible chocolate ice cream

Jag plockade bort min About-sida för ett tag sedan, eftersom den var så ouppdaterad. Kände mig väl varken nyexad från Berghs eller rosa-hårig längre, så att säga. Tanken var ju att den också skulle ersättas av en uppdaterad version, men det hamnade väl som punkt sju på en att göra-lista någonstans och glömdes bort. Jag vet inte om det framgår vad jag egentligen ägnar mig åt om dagarna. Jag tänker mig att jag ska berätta lite mer utförligt om det någon gång framöver.

I alla fall. Jag slängde mig in i vardagen med huvudet före, när jag kom tillbaka till Stockholm. Vi har nytt golv på kontoret: kakel med geometriska konstellationer, och det börjar kännas mer och mer som ett riktigt kontor, efter viss startsträcka. Vårt kontor. Det är höst i luften. Hittills har jag låtsats vägra strumpbyxor genom att ha långbyxor och därmed inte aktivt ställas inför valet strumpbyxor vs. barbent, men jag vet inte vem jag försöker lura. Som om faktumet att jag inte börjat använda just strumpyxor igen än skulle betyda att det inte är kallt, när långbyxor nästan är mer påklätt. Så ologiskt.

Måndag, tisdag och onsdag uppslukades av jobb-relaterade saker och sena kvällar. Mestadels roligt, allt som har med våra egna företagsuppdrag att göra är ju per automatik roligt, spännande och intressant, men eftersom jag jobbar extra på kvällarna tre dagar i veckan så liksom bara försvinner de dagarna. Kommer hem vid halv nio på kvällarna och kollapsar då mest i kökssoffan och hänger med någon av de två jag bor med. Sedan är det liksom dags att gå och lägga sig helt plötsligt. Målet är att göra det i lite mer rimlig tid i höst, det krävs nog om en ska orka.

I torsdags mötte jag, Martina och Annie upp Fredrick, Jonas och Peck vid Steam på Krukmakargatan. Vi köpte med oss lunch och satte oss sedan i solen på Bysistorget. Det är så roligt och peppande att träffa dem, hela gänget. Det är åter till den där nyfikenheten kring vilka projekt alla håller på med, och sedan ohejdat in på tips, oändligt med pepp, frågor och förslag.

by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg

Efter lunchen sa vi hejdå till Fredrick som var tvungen att bege sig tillbaka till sitt jobb inne i stan, medan vi andra, som håller till på Söder, gick till 18 smaker för att äta glass till efterrätt. Det bästa där (förutom att glassen är superb) är att man kan välja minikulor, så att man kan få flera olika smaker utan att det blir mer än man orkar.

by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg

Peck och Jonas följde med tillbaka till kontoret för att inspektera golvmönstret.

by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg

Peck behövde egentligen också återvända till sitt jobb, men när vi fick leverans av DAMMSUGARE blev det alldeles för spännande och han var tvungen att stanna kvar och bevittna monteringen. Så mycket excitement happening.

by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg

Efter uppspelt testkörning (Peck: “Om jag hade en sådan här hemma skulle jag städa typ jämt”) var det dags att återinföra lite arbetsro. Det är märkligt det där, hur kul det blir med små och egentligen trista saker blir bara för att det hör till utvecklingen av något som är nytt och spännande; det egna företagandet. Från vattenkokare till skruvar, mikro och dörrmatta så blir det roligt om så bara för att det är en del av något eget som växer fram, ett bevis i sin kanske minsta form att det vi gör är på riktigt.

Jonas har kontorssurfat runt lite under sin Stockholmsvecka, så han hängde kvar hos oss på eftermiddagen sedan.

by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg

Eftermiddagen gick åt jobb varvat med skratt. Här nedan har nog Martina en koncentrationssvacka och dansar runt med dammsugaren till musik medan Annie exploderar i skratt åt det hela. <3

by Karin Wåhlberg

Arbetsdagen lider mot sitt slut, Annie ger sig iväg och en stund senare får vi överaskningsbesök av David som cyklar förbi.

by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg

Han berättar om livet (han ska bli pappa!!! <3 kommer bli en sådan bra en) och visar upp lite grejer han har designat på sistone. Topp tre med eget kontor är ju att man kan få så mycket fint besök över, både planerat och spontant.

by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg

Vi håller på och fixar med ett skåp och ska skaffa ett par fåtöljer. Så fort det är i ordning ska ni få se lite mer ordentligt hur kontoret ser ut i sin helhet.

by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg

Eftersom det är torsdag ska jag inte iväg och kvällsjobba, så jag åker hem och somnar en stund ovanpå sängen, springer en runda i skogen och åker sedan in till Nytorget för att äta tapas med Anna och Julia. Vi har ju varit så utspridda hela sommaren och Julle åker till Afrika i två veckor från och med idag, lördag, så vi kände att det var dags för lite serious quality time. Vi drack sangria och mojitos, delade på en massa smårätter och uppdaterade varandra om både viktiga och oviktiga ting. Innan midnatt var jag dock duktigt nedbäddad i säng, trött som jag vet inte vad men mycket mycket nöjd efter en sådan fin torsdag.

by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg

ps. lyssnar ni på alt-J:s nya släpp? ser så himla mycket fram emot hela albumet i slutet av september!!!

Translation:

Thursday, with a dumpling lunch date in the sun, ice cream, work, surprise office visits, and tapas dinner out with my favourite girls.

331. Them boys

by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg
by Karin Wåhlberg

Flydde i söndags mitt rum, fönstrena inlindade i byggplast och de öppna resväskorna på golvet för att dricka kaffe med Fredrick och Jonas. Äntligen äntligen är vi i samma stad igen, om så bara för en liten stund. Vi drack kaffe och pratade om projekt, jobb, kreativa drömmar, framtid, ambitioner, främmande städer och livet i allmänhet. Värmde på med extra stickade tröjor när solen gav vika för kylig vind och sedan promenerade vi bland Söders kolonilotter och gömda trädgårdar. Tappade kamerans motljusskydd från en brygga ned i vattnet och det gick inte att rädda trots Fredricks tappra försök med paraplyet, men jag kunde inte riktigt med att känna mig nedstämd över det. De få timmarnas umgänge fick mig nämligen ur grå söndagsdvala och ambivalenta hemvändarkänslor, och för tunn jacka till trots var jag lite varmare inombords när jag kom hem till lägenheten igen.

by Karin Wåhlberg

Translation:

Reunited with these favourite boys after ages apart.

330. Dinner & Popcorn

Ardor, Karin Wåhlberg
Ardor, Karin Wåhlberg 2
Ardor, Karin Wåhlberg
Ardor, Karin Wåhlberg
Ardor, Karin Wåhlberg
Ardor, Karin Wåhlberg

Kvällen innan jag åkte tillbaka till Stockholm tog jag med min fina lillebror ut och åt på The Lamp Hotel’s Ardor. Han åt deras hamburgare och jag deras black bean burger, med rostad potatis. Vi pratade om livet och sådant som är viktigt när man är fjorton, och så skämde jag ut honom bäst jag kunde genom att fotografera det hela så att han kunde få himla med ögonen och känna åh min pinsamma storasyster. Lite kaffe (åt mig) och chokladglass (åt honom) senare var vi nöjda och tackade för oss. På väg hem köpte vi popcorn som vi råkade salta alldeles för mycket och sedan kollade vi på film i soffan. Någon gång efter midnatt tyckte jag det var lämpligt att börja packa alla mina saker samt städa. Min dygnsrytm lär bli en mardröm att få ordning på.

Translation:

My last night at home I took my favourite (not so) little (anymore) one out for dinner. He had a hamburger and I the veggie black bean burger, both with roasted potatoes. Afterwards we went home and crashed in the sofa with popcorn and a film. Best possible friday. <3

329. Urdruckna koppar (sen farväl)

Fika, Karin Wåhlberg
Fika, Karin Wåhlberg
Fika, Karin Wåhlberg
Fika, Karin Wåhlberg
Fika, Karin Wåhlberg

Om darrhänta koppar svart och
en bästa vän under klistriga aspträd nyfikna
fåglar insekter och kaffestänk jag
sitter uppkrupen på stolen och kan inte
hålla koppen still jag
skrattar hejdlöst som om jag inte sovit på
hela natten när jag egentligen
sovit alldeles för mycket och
solen skiner idag jag
spiller på fatet och på bordet jag äter en
snäll pensionärskaka med nötter och vi
spatserar promenerar fnittrar hemåt längs
med stadstrottoarer i nya skor och
jag tog mig ur sängen idag och
medicinerade med TP i din soffa,
det luktar höst när det blåser till och

jag saknar dig visst redan.

Translation:

Drinking coffee beneath sticky trees with a best friend, sensing autumn as the wind strolls by.