356. Jobb, ballonger och fotobås

Det är fredag och jag vaknar tidigt med någon slags förväntan i kroppen. Är dödstrött och äter sömndrucket min frukost vid köksbordet med fortsatt beckmörker utanför fönstret, men har på något paradoxalt vis ändå mer energi i kroppen än vanligt.

Klockan nio trillar jag in på kontoret där Annie och Martina redan befinner sig; kaffet puttrar och vi pratar om veckan som gått, spännande möten och möjligheter som uppstått och hur saker och ting händer så innerligt fort och samtidigt alldeles för långsamt. Vi är otåliga och vill att våra visioner ska bli verklighet nu nu nu. Siduri kommer hon också och efter ett internmöte har vi ett google hangout-möte vid elva som får adrenalinet att pumpa och jag måste nästan nypa mig i armen för att vara säker på att det är på riktigt. Ett av våra drömprojekt som vi jobbar dag ut och dag in med att genomföra går nu in i nästa skede och till årsskiftet kommer vi kanske ha något som faktiskt finns på riktigt och inte bara i våra många affärsdokument, kalkylark, keynotes och designprototyper.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Efteråt bara tittar vi på varandra och flinar brett, försiktigt hoppfulla om än lite rädda för att vara för förväntansfulla. Vi är hungriga och uppe i varv och behöver frisk luft, så vi promenerar ned till Falafelbaren på Hornsgatan. Jag köper en dyrare lunch än planerat men det är så to die for-gott att jag inte orkar ha dåligt samvete över att jag egentligen har flera matlådor i kylen hemma som jag hade kunnat ta med och äta istället.

Det är fredag och vi driver eget och äger vår egen tid, så istället för att skynda tillbaka till kontoret tar vi en promenad i den isiga Stockholms-luften bort till Krukmakargatan där våra vänner på Intro//Muse tillsammans med några andra har en pop up-butik. Vi spatserar runt och känner på tyger och beundrar vackra plagg, men vi driver som sagt eget, så vi har inte heller råd att köpa något. Med längtansfulla blickar sliter vi oss därför och promenerar tillbaka till kontoret så att vi kan se till att ändra på det.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

På väg hem från jobbet stannar jag till på konstnärshandeln nere vid Bysistorget; jag tycker så himla mycket om den. Den är fylld från golv till tak med penslar, papper, pennor, färger och allt annat man kan tänka sig och damen som driver den är alltid så oerhört trevlig och hjälpsam. Jag håller på och gör inbjudningar till min brors bröllop och behövde en bättre penna för ändamålet. Hela veckan har jag suttit med inbjudningarna, bröllopshemsida och en massa julklappspyssel; för första gången på länge har jag haft energi över till egna kreativa projekt även utanför jobbet, vilket är en oerhört skön känsla.

Jag hinner dock inte mycket mer än hem och vända, ta en powernap och äta en macka innan jag ger mig ut i kylan igen. Jag möter upp Fredrick vid Rådmansgatan och tillsammans promenerar vi till Rodolfo, en byrå här i Stockholm, som ställer till med fest. Jonas har jobbat där sedan en vecka tillbaka och har bjudit dit oss. Vi möts av en pyramid av champagneglas, heliumballonger i hela lokalen och givetvis också bubbel i överflöd. Det är så fruktansvärt fint att Jonas är tillbaka i Stockholm tills vidare och jag slänger nostalgiskt armarna kring dem båda och deklarerar att vår trio är så oslagbar bara vi är på samma ställe.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Vi dricker oss salongs på champagne, vin och (för dem som gillar’t) öl, skapar nya bekantskaper och berättar för varandra om allting som hänt som är nytt och spännande (som boendekonstellationer, exalterande jobbnyheter och planer inför nästa veckas julfest). Vid halv tio börjar det hela stanna av och Anton sms:ar och säger KOM TILL BON TOUCH och säger att vi är uppskrivna på listan. Okej, säger vi givetvis, och jag, Jonas, Fredrick och Fredricks två supertrevliga kollegor Helena och Sara (inser att det finns 3 olika Sara i detta inlägg menmen) fnittrar hela vägen till Drottninggatan och tar sedan hissen upp till sjunde våningen.

På Bon Touch blandar de starka drinkar åt en och bjuder på pizza, har ett photo booth till vilket vi återvänder regelbundet under kvällen och runt varenda hörn händer nya, spännande saker. I ett rum är det musikquiz och i ett annat finns oändliga mängder pennor och färggranna postit-lappar som är nästan lika stora som halva jag och på dessa kan man bli avritad. Vid midnatt någon gång kommer en korvgubbe och bjuder på korv och alla är så himla snälla och trevliga. Vi blir nostalgiska och djupa och har långa filosofiska konversationer om mer eller mindre (nog mest mindre) djupa och viktiga saker.

Har nästan inga bilder på folk från kvällen men här är Jonas samt Antons (som också gick i min klass på Berghs) flickvän Sara i full färd med att fixa fram drinkar:

 

 

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Karin Wåhlberg

I ritrummet hittar jag Fredrick som ritar av fina Sara och hennes klasskompis Sofia. Så himla tjusiga och tjugotaliga var de, kolla bara:

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Jag blev också avritad, av Sara. Här nedan är en abstrakt jag med huvudet eftertänksamt vilandes i ena handen och en drink i andra.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Vi blev kvar tills korvgubben stängde ned och alla började gå hem, gjorde en sista tapper insats i fotobåset och lärde känna ytterligare några trevliga personer. Jag, Fredrick, Jonas, Anton och Sara var först på väg vidare men klockan hade hunnit bli så mycket att ställena började stänga så jag sa istället hejdå och tog tunnelbanan hemåt. Var frusen och trött men på så oslagbart gott humör när jag väl kom hem.

November, du är en sån himla icke-månad på många sätt, men din sista vecka har bjudit på succé efter succé. Har denna vecka orkat göra mer saker än på länge och skrattat så mycket och innerligt att det nästan väger upp för de få soltimmar vi fått, och det var med en stor dos pepp i kroppen jag stupade i säng långt efter att fredag blivit till lördag.

 

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Translation:

Friday, with work, balloons, a photobooth, fun-filled parties and free drinks.

355. Christmas came early this year

Onsdag, och utandningsluften blir numera alltid till vita moln i detta eviga mörker som är november.

Just denna onsdag bjuder dock på glättigare omständigheter och jag beger mig direkt från jobbet till Riddarholmen och Gamla Riksarkivet, dit Briska bjudit in till julbord med anledning av att de lanserar en ny cider. Julstämningen är ett faktum redan på innergården, där vi möts av en varm och julig äppeldrink bland julgranar, granris, ljusslingor och candy apples. Vi tar oss uppför flertalet trappor som bara blir snirkligare och snirkligare ju högre upp vi kommer och är sedan ett litet gäng som får vindsvåningen för oss själva i den gamla arkivbyggnaden. Jag och Julia får jackpot i strålande bordssällskap och kvällen förgylls av Linn, Frida, Angelina och Caroline.

Karin Wåhlberg

Skulle vilja beskriva baren som fanns uppdukad som Disney-jul i barform, bakom vilken en bartender stod och blandade den ena äppelkreationen efter den andra. En hel receptbok skulle vi arbeta oss igenom och vi var inom kort ett gäng happy, tipsy bloggers.

Karin Wåhlberg

Under tiden Briska serverar äppelcocktails på löpande band fyller vi i flera omgångar våra tallrikar från julbordet som står signerat Årets Kock och Michelin-stjärnor a la Christian Hellberg och Niklas Ekstedt. Äter oss som ni förstår bortom all mättnad.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Till det hela hörde även ett godisrum! Alltså……..!

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Ovan ser ni exklusivt behind the scenes-material från Fridas, Linns och Julias inlägg :))))

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

En sån strålande himla onsdagskväll blev det! Vårt bord hängde kvar sist av alla (skrattade högst, lät eventuellt mest); vad annars med SÅDANA GENIER. Älskar när man träffar Internet-personer på riktigt och de är precis så strålande som en föreställt sig!

Frida Vega

(Polaroid snodd från Frida)

Nu är jag redo för julfester tända ljus lussebullar och allt annat som är bra med december.

Translation:

Briska invited a bunch of bloggers for Xmas dinner in honour of them launching a new cider. Everything was delicious and I spent most of the evening laughing together with some of the most genius people on the internet.

354. Två gånger mat

En lördag för ungefär två och en halv vecka sedan var David i Stockholm för att luncha med mig och mina IKI IKE-kollegor. Vi begav oss till The Flying Elk för att äta gott samt prata business och framtid. Förhoppningsvis kommer vi jobba ihop en del framöver; jag tror det kommer bli strålande.

Karin Wåhlberg

Eftersom jag hade varit på slottsfest till klockan tre natten innan och inte kommit i säng förrän vid fem på morgonen tyckte jag att kaffe var en mycket lämplig förrätt. Det var Hornstullsgruppen som ställt till med äventyr bland heliumballonger och gamla rustningar i välpolerade salar på Häringe slott och vi dansade tills benen inte orkade mer. Efter välbehövlig koffeinkick beställde vi in mat vilken var fullkomligt h-i-m-m-e-l-s-k. Jag åt smörstekt torsk med butternut squash & vildsvamp, saffranssoppa, parmesan, stekt bröd, valnötter & salvia. Blir hungrig bara jag tänker på det.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Vi passade på att filma lite material till ett pågående projekt samt pratade i flera timmar om såhimlaspännandesaker ni vet, som innovationer och digitala tjänster och satt länge och vred och vände på olika idéer, genomföranden och upplägg inom dessa områden.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

När det väl var dags att bege sig vill jag minnas att jag vinkade hejdå till hela truppen och åkte hem och parkerade mig i soffan, sträckläste Lena Anderssons senaste bok tills den vips var helt slut samt drack te och annat som hör sömniga lördagar till.

En helt annan lördag, kanhända det var inte nu i lördags men den innan, var jag hos Annas föräldrar på middag. Egentligen skulle vi gått på hennes lillebrors skolpjäs innan men det snurrade till sig så galet att vi bara fick se slutet. Likväl fick vi som sagt lyxig mat och rikliga mängder rödvin när vi väl kom hem till dem igen, vilket ju inte är fy skam det heller. Det var asiatisk nudelsallad med kött lime koriander vitlök och annat, ceviche, någon slags lax-arrangemang med gurka och ingefära samt färskt bröd och goda ostar. Till efterrätt bjöds på hemgjord hallonglass, dumlekolor och chocolate chip cookies så på det hela taget fanns inget att klaga på.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Någon gång kring midnatt höll vi på att somna till i soffan och beslöt därför att runda av kvällen och åka hemåt, mätta och belåtna till långt efter frukost dagen därpå.

ps. Går i julklappsplaneringstankar, närmare bestämt är jag i valet och kvalet mellan olika vegetariska kokböcker. Någon som har båda eller någon av Mera Vego eller Green Kitchen Stories och tycker den ena eller andra är bättre?

Translation:

2 x food during the past few weeks; an exciting saturday business lunch and another saturday’s luxurious home-cooked dinner at Anna’s parents.

353. Veckodagar

Karin Wåhlberg (instagram: @cary)

Okej

Så det blev tisdagonsdagtorsdagfredaglördagsöndagmåndag
och så tisdag igen.
Jag har lyckats skrapa ihop nya ärr på knäna (som en annan treåring) samt ätit ostmackor till middag,
men idag drack jag rödvin och läste Veckans Affärer från början till slut
lekte vuxen i elva timmar på en konferens med syrebrist och
nu har jag ont i mina fötter.
Att göra-listan växer sig oändlig och självdisciplinen sviktar under tyngden jag
somnar direkt efter jobbet och det är
mörkt mörkt mörkt
jämt jämt jämt
speciellt imorse klockan tjugo över sju när jag gick till tunnelbanan.
Vi har hängt upp en julstjärna i köksfönstret eftersom
vi tröttnade på november,
gick på bio och drack sedan öl på Kåken
åt sushi till lunch och
drack kaffe på maten
– fast inte i den ordningen.
Bredvid sängen har jag en trave böcker som inte blir lästa;
istället har jag kollat på fyra säsonger av en spännande tv-serie och
lyssnar på podcasts från P1 innan jag somnar.
Jag tänder tappra stearinljus vid frukosten då jag äter
risgrynsgröt med kanel och
till middag lagar jag nu enbart mat med saffran i.

Translation:

Moments from a week gone by in the blink of an eye.