Lately

Vi snabbspolar igenom sådant som hänt på sistone, tycker jag.

Jonatan var här en helg och drack kaffe, bubbel och drinkar med mig. Det förstnämnda på Café Pascal, där vi satt i länge länge i fönstret och pratade om livet och kärlekar och Vine och jobb. Eller, han drack varm choklad med grädde, jag drack kaffe, om en nu ska vara noga. När de stängde knallade vi bort till Vapiano i Gamla Stan där vi åt pizza med Anna, Erik, Fredrick, Mika samt en arbetskollega till henne. Jag var rätt pank och hade därför övertalat de andra att Vapiano var the place to go, eftersom jag ju fått mig en check på gratis måltid sist jag var där. Så himla smooth. Restaurangen fullkomligt badade i kvällssol och så drack vi drinkar och vin (prioriteringar, ni vet) innan vi bytte location till sunkhak på Söder. Resten av helgen innehöll diverse odokumenterade barhäng, minivodka-flaskor, ballonger och middagar, samt en fyra stationer lång hejdåkram på tunnelbanan vid farvälet innan Jonatan skulle åter hem till Göteborg.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Majsan fyllde tjugofyra en söndag och det firades såklart med tårtbuffé hemma hos henne och Daehyun. Det känns som att firandena avlöser varandra såhär års: jag gillar’t. Majs hade i alla fall bakat hur mycket gott som helst; inte minst den där chokladkakan ni ser här nedan, som ju var to die for! Önskar jag kunde bjuda er alla på varsin bit genom skärmen. Solen forsade in i lägenheten och vi var alla lite behagligt söndagssega och sockerchocksnöjda.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Supercool babe since 1991.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

En eftermiddag ute på balkongen planterade jag äntligen mina avokadokärnor och lille eken, samt planterade en nyinköpt hortensia i en lite större kruka. Den stendog dock 2 dagar senare och står nu mitt på mitt skrivbord och ser skrumpen ut (kan inte riktigt med att erkänna mig besegrad och slänga den). Jag fattar ingenting. Som ett evigt hån mot mitt försök att bejaka någon slags *gröna fingrar*. Hortensior, framförallt, hatar mig.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Translation:

Three recent things: Jonatan came up from Gothenburg to visit for a weekend. Majsan turned 24 and celebrated with a cake buffet. I planted my baby oak and the avocado seeds, plus a hydrangea that died two days later. I swear, hydrangeas hate me.

Well, let it pass, he thought; April is over, April is over. There are all kinds of love in the world, but never the same love twice

Stockholm känns alltid lite extra intensivt och högljutt efter en helg på Bjärka. Tunnelbanor och trängsel sticker liksom lite i ögonen varje gång en återvänder från vitsippsskogar, vidsträckta fält och tysta salar.

Från frukost med mamma och pappa och regelbundna kaffepauser och nätter med mycket sömn. Från cykelturer och andra äventyr i skogen med min lillebror, och en minst sagt knackig internet-uppkoppling.

Här nedan kommer tre Instagram-rutor från de senaste dagarna; jag tänker att vi kan kika på dem tills jag hunnit ikapp nutid här på Internetet. Som vanligt ligger jag minst en vecka eller två efter. Det känns det i och för sig ofta som att jag gör i den fysiska världen också, så intet nytt under solen. Måste skynda effektivare. Nåväl, hoppas att också ni haft en strålande helg såhär i det milda vårvädret!

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Translation:

I spent the weekend at Bjärka, and Stockholm seems louder and more intense than ever, now that I’m back. It’s been a peaceful few days. We’ll have a closer look soon, but here are some Instagram squares in the meantime. Hope you’ve all had a fab weekend!

All I do is keep on running in my own cozy, homemade void, my own nostalgic silence

Jag skulle vilja introducera er för mina fötters nya bästa vänner. Ja, alltså, inte skorna till vänster. Skorna till vänster är min brors före detta gamla dojjor från när han en gång i tiden växte förbi min skostorlek, som jag hittade i källaren hemma hos mamma och pappa någon gång och då tänkte: gu vad bra, då slipper jag köpa nya dyra skor. Sen har de liksom dröjt sig kvar, vilket inte varit helt optimalt. Lite lagom dumsnålt, kanske. Springer ju ganska mycket under de delar av året som det inte är snö ute, och att då ha ett par skruttiga gamla skor har inte varit snällt mot varken knän eller benhinnor. Särskilt inte när en mest bara har asfaltsunderlag att tillgå.

Karin Wåhlberg

Har haft en innestående present från mamma och pappa att välja ut ett par ordentliga löparskor, och efter många om, men och månader tog jag mig till slut i kragen och knallade bort till Intersport, efter att jag än en gång börjat känna av löparrelaterade åkommor. Och här har vi resultatet. Svart-vita Nikes som är optimerade för ett pronerande löpsteg, och tillika nästan de enda skor jag vill ha på mig numer.

Karin Wåhlberg

De är fantastiska att springa i, men gör sig rätt bra till vardag och blåjeans också, om jag får säga’t själv. De är som att gå runt på ett metaforiskt moln och jag liksom studsar nästan fram. Tacksam omväxling till alla dessa gubbskor, loafers och andra platta saker som mina fötter brukar vandra fram i.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Vill ha dem på mig jämt. Kan jag komma undan med det?

Translation:
After way too long with crappy running shoes (first picture on the left) that aren’t especially nice to my knees nor my shins, I’ve finally gotten myself a pair of decent, feet-friendly Nikes. They’re “extra stable”, which suits my particular running step, but also a dream to just wear on a daily basis. My feet are grateful and I want to wear them pretty much all the time, with jeans as much as running tights. Think I can get away with that?

I like the word ‘decadence’, with its reflections of purple and gold

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

På tal om Linn, höll jag på att skriva och skrev visst också — men som fortsättning på förra inlägget så kan vi ju prata mer om Linn, tänkte jag. Vi har ju känt varandra forever and ever. Ända sedan vi hade en gemensam hemlig pärm med påklistrade paljetter som innehöll bilder på killarna vi var kära i (fråga inte ens, det oroar mig så att jag inte vet vart den pärmen tog vägen). Eller, egentligen ända sedan vi var på läger ihop när vi var typ sju år gamla, men då tyckte jag hon var lite för cool för mig så då hängde vi inte så mycket. Det redde ut sig i högstadiet sen dock och än mer när vi hamnade i samma klass på gymnasiet. Hon är en sådan där vän som liksom inte går över hur långt bort man än flyttar eller hur dålig man än är, i perioder, på att höra av sig. Och förutom att vi typ skrattar konstant när vi ses så är det nog, av alla mina vänner, ingen som så ingjuter i en en känsla av trygghet. Hemkomst utandning sovmorgon färdiggråtet förståelse och framtidshopp i ett.

Till hösten ska hon gifta sig med sin Olle, och som ni kanske minns har jag fått den oslagbara äran att vara hennes bestgirl (läs: bridesmaid, maid of honour, annan valfri benämning). Är orimligt taggad på detta.

För ett par veckor sedan var hon och Lena, hennes mamma, uppe i Stockholm för att leta bröllopsklänning. Jag FÅR nästan inte visa någonting innan det är dags (såklart, tyvärr), men litelitegrann kommer här i alla fall:

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Alltså, himla dreamgirl. Efter klänningsprovning åt vi pastalunch på Vapiano! Någon i personalen ansåg mig dock färdig och knyckte min tallrik innan jag hann äta klart, vilket var deppigt med tanke på hur gott det var (extra chili! extra vitlök!). Men, jag fick ett kort som skulle ge mig en ny måltid gratis vid nästa besök, som tröst, så då slutade jag vara bitter och tänkte att det ju blev rätt bra ändå.

Karin Wåhlberg

Som fotnot: Linn driver ju sen, passande nog, webbsidan Festfolket. Där hittar ni allt ni behöver för att inspireras kring bröllop och fest, och inte minst kan ni fortsätta följa Linn&Olles planer, om ni är nyfikna.

Klart slut!

Translation:

My bestie Linn, whom I’ve known forever and ever, is getting married this autumn, and a few weeks back she was up in Stockholm to look at dresses. I’m not really allowed to show you anything, but here are a feeeeew glimpses. She’s going to be SO dreamy! And, afterwards, we ate pasta! Quite a fab day, all in all.