Österlen

Om vi växlar från det retrospektiva till nu:et ett slag, så är det som så att jag är i Skåne en vecka med familjen. Vi har hyrt ett hus här, på Österlen. Det regnar något oerhört (eller i alla fall väldigt oförutsägbart) och är varken något vidare strand- eller badväder. Men det är okej. Plöjer pocketböcker dags-somnar i soffan tar långa natursköna promenader spelar spel vid köksbordet kastar frisbee på gräsmattan och äter gott.

Vyerna är oändligt vackra även klädda i droppar och i alla riktningar rullar fälten bort mot horisonten. Det är små äppelträd i långa längor och vita sandstränder. Är trött nästan hela tiden men det är balsam för själen att vara ledig och tappa tidsuppfattningen något. Återkommer med fler återblickar och sedan så småningom lite ordentlig rapportering här ifrån, men så länge kan ni skåda fyra instagram-rutor nedan och följa @caryw på Instagram om ni vill hänga med lite mer i realtid!

Image and video hosting by TinyPic

Tisdagsmiddag + recepttips

Förra veckan, jag tror det var förra tisdagen, så hade jag ett litet gäng hemma på middag. Anna och jag hade råkat handla till en massa middagsmat för hela veckan, innan vi kom på att vi kanske inte skulle hinna äta upp allt vi tänkt. Vi skulle ju resa bort på torsdagen och över midsommar, jobba sena kvällar och en massa annat. Och vi som varit så nöjda med hur uppstyrda vi varit med handlingen…

Så jag tog tillfället i akt och plockade hem lite folk på middag. Filip och Julia kom över först. Vi hängde runt i köket, pratade och började laga maten. Sen kom Majsan förbi efter att hon varit på springklubb, och så hann faktiskt Anna hem till precis när vi skulle börja äta, efter att hon blivit klar på jobbet tidigare än hon trott.

Karin Wåhlberg

På menyn stod en behändig och somrig veg och glutenfri sallad (dvs passade alla matgäster) med ugnsrostad färskpotatis, melon, fetaost och svarta bönor i, bland annat, och så grillade vi vitlöksbröd i ugnen. Vi drack öl och rödvin med fönstren på glänt, spelade lättsamma spellistor i bakgrunden och pratade i mun på varandra om allt möjligt, tills vardagskvällen blev sen.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Premiär för middagsgäster i nya lägenheten ju.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Avrundade med kaffe, sen stupade Anna och jag i säng. Mer vardagshäng åt folket!

Receptet på salladen kommer ur Mera Vego-kokboken, min favvo-kokbok. Den kompletta ingredienslistan är som följer, för 4 portioner:

1 kg färskpotatis
2-3 msk olivolja
ett par nävar sockerärter (ca 100 g)
ett par nävar bladspenat (ca 50g)
3 dl kokta svarta bönor (en burk)
en halv vattenmelon
ett paket fetaost (150g) <– obs, jag tog dubbelt så mycket och det var gött
salt och peppar
färsk basilika

Dela färskpotatisen i halvor eller fyror beroende på storlek, ringla på olivolja + salta och kör in i ugnen på 225 C. Dela sockerärterna på mitten och blanda ihop med de andra ingredienserna. Höftade på det mesta, blev nog lite extra sockerärter och bladspenat, dubbelt så mycket fetaost och lite mindre vattenmelon, mest för att vi hade lite mindre än en halv kvar i kylen. Tärna vattenmelonen och skjutsa i. I med bönorna. Klipp ned färsk basilika, smula ned fetaosten, blanda i potatisen när den blivit krispig och klar i ugnen och salta + peppra efter smak och tycke. Klart! Serveras med fördel med exempelvis vitlöksbröd.

Translation:

Last week I had friends over for a summery dinner, a salad with oven-roasted potatoes, watermelon, feta cheese, and black beans. We drank beer and wine with the windows open, and celebrated our first ‘lil dinner party in the new apartment.

Tråd, Paper Light och kvällssol

Förra torsdagen kom jag ju tillbaka till Stockholm efter vändan ned till Norrköping. Fick skjuts av min bror som hade jobbmöten här och kom därför upp tidigt på morgonen. Jobbade hemifrån, eller, skulle göra det. Var dock helt dränerad på energi efter att ha tagit farväl av farmor dagen innan och fann att det var svårt att få någonting gjort. Det slutade med att jag till stor del av dagen bara gick och påtade i lägenheten, packade upp kartonger och städade.

På kvällen var jag oerhört rastlös och nästintill klaustrofobisk efter att ha varit i lägenheten hela dagen. Orkade till slut inte gå runt och tänka för mig själv mer, utan var tvungen att träffa folk, göra något. Först verkade inte n å g o n kunna ses men så förbarmade sig Julia och Mika över mig, och mötte upp mig vid Johanna N:s butik på Frejgatan. Där var det releasefest för fanzinet Tråd, som Mika kände en tjej som jobbat med.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Solljuset var helt galet varmt och mjukt, och vi drack rosévin på trottoaren.

Karin Wåhlberg

Sedan promenerade vi bort till Nau Gallery för releasen av Paper Light #2, som säkert ingen av er missat att Frida & co släppt nyligen. Ni kan haffa ett exemplar här. Jag köpte ett på plats och det är så himla tjusigt <3

Kolla vilken stjärna:

Karin Wåhlberg

Ölen var slut när vi kom men vi var glada ändå. Hängde runt i galleriet och på trottoaren, pratade med folk och *insöp sommarkvällen*.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Efter ett tag tog vi åter sikte på Kungsholmen. Vi skulle ditåt alla tre och jag hade min cykel, så vi gjorde sällskap till fots. Mobilbilderna gör kanske inte riktigt kvällssolen rättvisa, men det var i alla fall drömskt och precis vad jag behövde.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Fick sällskap in på min innergård och efter att jag låst fast min cykel kramades vi hetsigt framför rhododendron-buskarna, vilket Mika dokumenterade.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Sedan skulle Mika vidare, men Julia följde med upp i lägenheten för en kopp te, kvällsmacka och lite sömnigt torsdags-prat. Vi bor ju bara tio minuters promenad ifrån varandra nu sedan jag och Anna flyttat till Fridhemsplan, vilket känns så himla lyxigt. Hoppas på många spontana vardagsbesök framöver.

ps. Tack för era fina kommentarer i inlägget nedan. Ska svara bättre snart, men, ni är guld <3

Translation:

Last Thursday, Mika, Julia, and I went to the release of the fanzine Tråd and then to Nau Gallery for the release of the magazine Paper Light. You can buy the latter here, international shipping and all. We hung out outside, drinking rosé on the pavement. The sun was warm and soft, and afterwards we walked home beneath a pastel sky. 

En annan sorts evig kärlek

Det är midsommardagens kväll och utomhus börjar molnen äntligen skingras. Inombords är gråskalan inte lika flyktig. Eller, kanske är den egentligen precis som midsommarvädret. En ständigt skiftande väderlek där tungt regn ena sekunden omsluter allt, för att i nästa ge vika åt en blåare himmel. Och sedan, från en titt ut genom fönstret till nästa, åter till det grumliga grå.

Har ett minneskort fullt av bilder och väldigt mycket liv att berätta om. Skulle vilja lova er bättring på uppdateringsfronten; skulle kunna sitta här halva natten och komponera inlägg, egentligen. Komma ikapp. Men tänker att det inte är någon idé att lova något en kanske inte kommer att hålla. Så vi får väl istället helt enkelt se det som en liten bonus om det nu faktiskt börjar portioneras ut en massa inlägg i rask takt.

Idag har det gått tio dagar sedan min farmor dog.

Farmor

Jag hann hem. Satt uppkrupen kvällen innan i en fåtölj intill hennes sjukhussäng. Jag höll hennes hand och strök hennes hår medan hon sov. Någon vecka tidigare, då hon fortfarande orkade, pratade vi i telefon. Sa att vi älskade varandra. Hon upprepade älskade Karin om och om igen och jag storgrät redan då, föga behjälpligt.

Här om natten drömde jag att hon inte alls somnat in en blåsig onsdag i juni. Vaknade upp förvirrad, efter ryckig sömn.

Jag vet inte vad jag ska skriva om det, egentligen. Det är svårt med sådana här inlägg. Svårt att veta om orden hör hemma här eller om de, när de är delade med alla er andra, bara kommer att kännas otillräckliga och malplacerade.

Ibland känns det som att jag inte riktigt har rätt att vara såhär ledsen. Inte vet om jag borde vara det. Hon dog ju inte tragiskt dramatiskt plötsligt ungt. Hon hade ju levt ett långt, fint liv. Hann med allt det hon sett fram emot med den här våren. Kunde bo hemma ända till slutet. Hon fick ett värdigt slut, så under omständigheterna bra att det nästan kändes planerat. Var omgiven av syskon, barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Vi hann ta farväl. Jag vet ju allt det.

Ändå sitter jag i tunnelbanans enträget gula ljus genom ett regnigt Stockholm och känner tårarna bränna hotfullt bakom ögonlocken. Känner dem bränna lite när som helst, egentligen. Tappar energin från en minut till en annan. Saknar henne så himla mycket. Men sen är det ju så. Att jag levt i 8899 dagar. Och farmor fanns i 8889 av dessa. En värld utan farmor är fortfarande långt mer främmande än den värld i vilken hon fortfarande fanns.

Translation:

Ten days ago, my grandmother died.