Friday + Saturday at the castle

Bjärka.

Tiden börjar sakta in redan på väg dit. Har min lillebror i bilen bredvid mig; vi lyssnar på roadtrip-spellistor och anländer till ett slott i kvällssol efter snabbt stopp för inköp av varsin godispåse på vägen. Vi lämnar ifrån oss våra saker på rummen och släntrar sedan ned till sjön. Reparerar gungan vars sits trillat av och ser över kanoterna. Sparkar boll och hänger på en lekplats vi vuxit ur för länge sedan, omslutna av solens välriktade strålar. Njuter av mild D-vitamin mot huden. Känner mig lättsam, lekfull, ostressad.

Mamma och pappa kommer fram de också, och jag åker därefter för att hämta upp Anna vid tågstationen inne i Linköping. Efter lite kvällsmat rullar vi på generöst med myggmedel och går ned till båthuset. Plockar fram paddlar och flytvästar. Vi krånglar ned en kanot från ställningen och beger oss sedan ut på en spegelblank sjö i månljuset. Det enda som stör friden är vårt eget tjoande och tjimmande och skilda meningar om hur vi tar oss framåt på bästa vis. Månen hänger som ett tungt, svalt glödande klot ovanför oss. Lyser upp vår väg när dagsljuset drar sin sista suck.

Bjärka, Karin Wåhlberg
 
Karin Wåhlberg

Resten av helgen kommer det att regna. Det är lite synd, jag hade velat visa Anna skogar och vidder runt omkring, jag hade velat ligga nere på bryggan med en fot i vattnet omsluten av en doft av skog och solkräm. Men egentligen gör det inte så mycket. Vi ägnar ganska precist hela lördagen åt att sitta i biblioteket eller på terrassen. Vi läser böcker och spelar Mexican Train med min familj. Ett parti innehåller tretton rundor, så vi spelar till och från hela dagen. Däremellan sträckläser vi, dricker kaffe, äter lunch, äter glass och lyssnar till regnet.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
 
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
 
Karin Wåhlberg
 
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
 
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
 
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Vi utforskar slottet ordentligt. Jag visar Anna vinden och Rotundan och gamla rum med dammiga möbler och prålig dekor.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
 
Karin Wåhlberg
 
Karin Wåhlberg

Men mest sitter vi här, spelar och läser spelar och läser. Det bästa sättet att förslösa en regnig lördag på en av ens favoritplatser.


ps. Börjar känna att 1000 px i bredd är lite mycket för vissa av de stående bilderna, speciellt i relation till min lilla datorskärm. Kommer man för nära? Samtidigt är jag ju en vän av ordning och vill gärna att det ska vara enhetligt och att allt ska ha samma bredd. Så funderar på om jag ska återgå till lite smalare bilder. Vad tycker ni?????

Translation:

Spent last weekend at Bjärka. We arrived on Friday and went out paddling in the moonlight, as it was supposed to rain for the rest of the weekend. Which it pretty much did. So we stayed inside, playing board games, reading, and exploring the castle.

Grilled flatbread with peaches and pesto

Förra veckan började som en ganska oinspirerad matvecka, till följd av att jag var själv hemma samt jobbade natt och höll snurriga tider. Till sist började jag längta efter att prova något nytt och lite roligare. Så efter lite runtklickande på internetet fastnade jag för det här recept-inlägget som Flora lade upp för ett tag sedan. Till lunch i torsdags bestämde jag mig därför för att testa grilled flatbread with peaches and arugula pestodock med ett par justeringar.

Karin Wåhlberg

Istället för arugula pesto vilket jag tolkar är en slags ruccolabaserad pesto använde jag helt sonika “vanlig” basilika-pesto. Och när jag väl skulle sätta igång visade det sig att jag inte alls hade någon mozzarella hemma, som jag trott när jag handlade. Övervägde då att strunta i det, men bestämde mig sedan för att använda fetaost istället. Och tur var väl det för det hela smakade g u d o m l i g t. Jag anar att min go to-rätt, halloumiburgare (som jag svänger ihop som ett pro på fem minuter när jag inte orkar göra något avancerat), just fått sig en allvarlig konkurrent.

Ni hittar originalreceptet i sin helhet på länken ovan, här kommer en simplifierad beskrivning (vilken utgår från mina justeringar).

Till 2 portioner behövs

2 naanbröd
2 persikor
Olivolja
Pesto
2/3 pkt fetaost (alt. som receptet säger: 4 oz/ca 115 g mozarellaost)
Ruccola
Crema di balsamico

Karin Wåhlberg

Sedan är det så enkelt som:

  1. Sätt på ugnen. I originalreceptet grillar de, men jag valde för enkelhetens skull att köra i ugnen istället. Provade mig fram lite med grilläget/undervärme och maxtemperatur.
  2. Klyfta persikorna, pensla med olivolja.
  3. Lägg in klyftorna i ugnen, på galler, ca 3 minuter på vardera sida.
  4. Ta ut dem när de börjar bli karamelliserade/har fått grillstreck (jag lyckades inte få till det sistnämnda i ugnen tyvärr menmen) och lägg under folie så de håller sig varma.
  5. Pensla naan-bröden med olivolja och lägg in i ugnen i ca 2 minuter. Vänd sedan på dem och bre pesto på. Låt ligga kvar en stund till.
  6. Ta ut bröden. Smula fetaost över, ca 1/3 paket per bröd (eller efter tycke), alt. skiva mozarella. Lägg på persikoklyftorna. Strö över ruccola. Ringla över balsamico.
  7. Klart för avnjutning!

Karin Wåhlberg

Kan avslöja att jag åt samma sak till lunch två dagar i rad, hehe. Är pepp på att testa fler kombinationer med naanbröd i grunden, känns som om det finns oändligt med potential för snabba vardagsluncher. Blev även sugen på att testa olive oil and sea salt truffle brownies, som Flora också tipsade om. Nästa projekt kanske!

Translation:

Last week I made Grilled Flatbread with Peaches and Pesto, based on this recipe, except I used feta cheese instead of mozzarella (simply because I found I had no mozzarella at home) and basil pesto instead of arugula pesto. It was unbelievably delicious, ah! Ended up making it two days in a row.

Sommarens flämtande andetag

Tre stunder som smakar av sommar, trots gråa skyar och varma kläder.

Jordgubbsfrossa

Mamma och jag åker för att plocka jordgubbar. Trots att jordgubbssäsongen börjar närma sig sitt slut är bären många, söta till smaken, gnistrande klarröda, stora och lätta att plocka. På tjugo minuter har vi redan hunnit fylla alla våra askar. Bären väller över kanterna och ut i korgen, in i munnen. Molnen lättar för en stund och solen tränger sig fram, som för att visa sin uppskattning över att vi kämpar på med sommarkänslorna.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
 

De kommande dagarna äter jag jordgubbar flera gånger om dagen.

En kväll på Isnäs

Det är en ovanligt myggig kväll. Inte särskilt varm. Jag halvsover i bilen ut till Isnäs, i Arkösunds skärgård. Där har pappas kusin sommarställe, en tomt med flera hus strödda över bergets branter, hela vägen ned till vattenkanten. Slingrande trappor och oändlig utsikt. Men just nu är det farmors lillasyster Lilian och hennes man Birger som är där. Vi åker dit och äter middag. Till efterrätt plockar Birger fram en skål som svämmar över av nyplockade blåbär. Vi äter flera portioner tillsammans med gräddig mjölk och så pratar vi om allt möjligt, men kanske allra mest om farmor.

Karin Wåhlberg

Efter att vi utforskat alla trappor och hus och bryggan och berget dricker vi kaffe och äter jordgubbstårta.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Det är så fint att sitta mittemot Lilian och Birger. De är åttiosju och åttiosex år gamla men som nykära likväl.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Och som så ofta i skärgården förvandlas himlen framåt kvällen till något varmt och flerfärgat med mjukt ljus, oavsett hur grå dagen varit.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Smultronstället

Söndag, för lite mer än en vecka sen, far min lillebror och jag till Söderköping för att äta glass på Smultronstället. De gråa skyarna till trots är det fullt av folk, så vi ställer oss snällt i kö en liten stund. Smultronstället är en glassrestaurang som ligger precis intill Göta Kanal, nedanför Ramunderberget. De svänger ihop de mest storslagna av glasskreationer och är väl värt ett besök åtminstone någon gång per sommar, för att där äta sig proppmätt på denna frusna skatt.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Efteråt promenerar vi längs med kanalen en sväng. Jag har gjort ett försök till att tämja mitt hår i två flätor, vilka likväl envist lockar sig nedtill. Det är svalt, onekligen, men ändå ganska milt i luften.

Karin Wåhlberg
  
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Translation:

This summer has been quite the disappointment weather wise, but above are three moments that have felt summery nonetheless. Picking strawberries, going out to the archipelago, and an ice cream date with my little brother.

Hej från nutiden

Efter alla återblickar vi haft här inne på sistone kände jag att det var dags för ett hej från nutiden. Jag är just nu nere i Norrköping hos mina föräldrar. Bland annat så jobbar jag lite extra här i ett par veckor, “egenföretagarens semester”, ni vet. Längtar efter den dag då en lyckats etablera verksamheten så pass att en kan ta ut betald lyxsemester istället för att pussla ihop sina åtaganden såhär, hehe. Men men den dagen kommer väl den också, kanske är det lite såhär det ska vara när man är twenty-something.

Vistelsen här nere påbörjades tidigare än vad jag först tänkt, på grund av farmors begravning. Åkte ned dagen efter föregående inlägg, och sedan dagen efter det var det dags för begravningen. Började skriva på något långt och bitterljuvt om det hela, om dagen och om farmor och om alla upproriskt tvetydiga känslor. Men det blev kvar i utkastmappen, jag vet inte än om jag skrev det för min egen skull eller för att det besitter ett läsvärde i någon bredare bemärkelse. Orden lägger sig alltmer sällan rätt när jag skriver, känns det som.

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Tänk, i alla fall, att en dag kan innehålla så mycket gråt och samtidigt vara en sådan fantastisk hyllning till livet. “Vad är det för en begravning, när ingen vill åka hem?” kommenterade farmors syster, Lilian. Och, “Farmor skulle ha älskat den här dagen,” sa min egen syster, när vi utmattade kom hem igen på kvällen. Vi mindes och vi skrattade och vi grät och det visades bilder och hölls tal och åts god mat. Överallt fanns vilda blombuketter, precis som farmor alltid älskade. På borden och på kistan och på programmet. Efter begravningsgudstjänst och minnesstund för alla samlades sedan bara (inte för att vi är så “bara” till antalet…) vi i släkten för att äta middag och minnas ihop. Farmor skulle haft så otroligt trevligt, om hon varit med. Är det knäppt att tänka så?

Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Sedan dess:

Vi har gått igenom farmors lägenhet. Plockat hur många liter jordgubbar som helst och frossat i det röda guldet. Jag har legat i solen och läst och så har jag jobbat natt. Ätit glass och gjort utflykter med min bror. Promenerat i skogen bakom mina föräldrars hus och gått ned till vattnet. Smakat vilda hallon och smultron och blåbär. Snurrat till mitt dygn totalt och ätit tårta och fått myggbett i skärgården. Legat under en filt på en soffa hos Linn och pratat om allt möjligt. Spelat spel med mamma. Och så jobbat en massa mera natt.

Karin Wåhlberg
  
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg
Karin Wåhlberg

Typ så.

Nu i helgen åker jag till Bjärka. Det ser jag fram emot något oerhört!

Translation:

A brief Hello from the present, as opposed to all the retrospective reporting. I’m down South in my hometown for a few weeks.