249. London; balloon rooms and sushi

DSC_0185
DSC_0180
DSC_0188
DSC_0189

Efter den strålande trädgårdsfrukosten hoppade vi på en buss mot South Bank och Hayward Gallery.

DSC_0191
DSC_0196
DSC_0201
DSC_0202
DSC_0203
DSC_0204
DSC_0206

Målet med det hela var Martin Creeds utställning ‘What’s the point of it?‘, och den var värd varenda penny! Det var inte tillåtet att fotografera där inne och inte heller att röra någonting (mina två least favourite things på museum och jag är inte så bra på att respektera det förstnämnda förlåt) men jag tjuvfotade litelitelitegrann i alla fall så som den här enorma neonskylten som snurrade i hela rummet i olika takt och så utifrån metronomer som stod uppradade längs med hela väggarna. I övrigt bestod utställningen av allt ifrån en soffa som stod i vägen för en dörr (Work No 142, A Large Piece of Furniture Partially Obstructing a Door) till neonskyltar med budskap som Don’t Worry till en man som satt vid ett piano och spelade, en enorm vägg med broccolitryck, stolskulpturer, videoinstallationer, kaktusar och allt där emellan. Kika här vetja. Strålande var det.

DSC_0208

Det BÄSTA av allt var dock nedanstående: ett helt rum med stora, vita ballonger. Nearly seven thousand balloons står det i mitt museihäfte men det låter nästan orimligt mycket? Kanske. Hur som haver fick man gå in där och alltså ni kan ju tänka er, vilken dröm? Ballongerna for överallt och det var nästintill omöjligt att navigera där inne, och ännu svårare att lyckas fokusera med kameran. Med jämna mellanrum stillade de sig dock så då fick man passa på. Inser i skrivande stund att just det nog var en uppmaning till att det var dags att lämna rummet och släppa in andra, vilket vi inte riktigt noterade eftersom vi hade så roligt. Det var rätt lång kö utanför när vi väl gick därifrån…

DSC_0244

DSC_0215

Håret blev helt galet och elektriskt och flög även det åt alla håll och kanter.

DSC_0228
DSC_0238

Efter ett tag upptäckte vi att folk lämnat meddelanden på ballongerna med svart tusch, så vi hängde på. Fredrick och Jonas började skriva saker som “If you find my keys call 0044###”, “Day 3: I’m starting to think I’ll never find the door…”, “Day 5: Starting to feel sick. Do not eat the chocolate bars on the floor.”, “Day 10: If you find this, tell my family I love them” osv.

DSC_0241
  
DSC_0245
DSC_0252
 
DSC_0274
DSC_0279

Vi lyckades slita oss tillslut och gick ut på takterrassen för att hämta lite frisk luft. Där fanns en installation med en bil som styrde sig själv och utsikt över ett soligt London.

DSC_0281
DSC_0285
DSC_0287
DSC_0292

Trötta efter allt lekande vilade vi i solen ett tag tills Christopher sms:ade och sa att han var i caféet. Vi gick ned och mötte upp honom och tog gemensamt sikte på en park-lunch.

DSC_0293
DSC_0295

Ett sista utställningsinslag.

DSC_0298
DSC_0300
DSC_0301
DSC_0302

Det tog en stund för oss att gå eftersom vi var tvungna att stanna upp konstant och nästan svimma av vår-lycka, men tillsist slog vi oss ned med sushi i gröngräset och kastade av oss jackorna.

DSC_0314
DSC_0315

Hur gott som helst var det. Vi carpe:ade i solen tills det blev dags att leta upp lite välbehövligt kaffe.

DSC_0316
DSC_0319
DSC_0323
DSC_0324
DSC_0327
DSC_0329
DSC_0332
DSC_0334
DSC_0335
DSC_0339

Påfyllnad av koffein och d-vitamin är bra för själen.

DSC_0340
DSC_0341

Jonas pekade ut sitt jobb dvs Google-kontoret; tyvärr kunde vi inte hälsa på eftersom det var helg, men här är det i alla fall. Sedan vinkade vi av Christopher som skulle med ett flyg hem till Sverige och vi andra tog sikte på Shoreditch.

Translation:

After breakfast we head to Hayward Gallery and Martin Creed’s exhibition ‘What’s the point of it?’. It is absolutely brilliant and worth every penny, though best of all was the installation of nearly seven thousand balloons in a room which you were allowed to enter. We played like little children for ages, seeing nothing but white balloons, navigating through each others’ laughter, our hair flying with electricity. After a breather in the sun on the gallery’s rooftop terrace we meet up with Christopher and have sushi in the park, followed by coffee. Jonas points out the Google offices, where he works, and then we say good bye to Christopher who’s flying back to Sweden before heading towards Shoreditch.

Comments

  1. jennifer

    ALLTSÅ. Orkar inte så fint och bra precis allt är.

    1. Karin Wahlberg

      puss! :)

Leave a comment