266. Och fåglarna sjöng som om ingenting hänt

Trees, Karin Wahlberg

Om en helg då jag kanske borde varit ledsen men
egentligen mest var lättad,
då det fortfarande var ljust när jag gick till tunnelbanan på kvällen och
fåglarna sjöng som om ingenting hänt.

Sprang in i mitt förflutna på Kåken och
ångrar två år senare absolut ingenting nej
vem visste att avslut kunde vara så
rakt igenom befriande?

Den här veckan har jag fått dubbla parkeringsböter och
planterat avokadokärnor i fönstret,
varit irriterad på grannar som inte förmår använda tvättstugan korrekt,
skrivit långa meningar om att vara sjutton och inte kunna bre smör på mackan sen
åt jag godis och
sprang några kilometer i skogen,

okej,

det är kanske inte alltid helt lätt.

Men någonstans mellan slutgiltiga farväl och
sådan där farligt borttappad matlust ville jag bara
spela Imagine Dragons’ On Top Of The World på repeat
och
jag kände mig otroligt odödlig och
fullkomligt full i skratt.

Det blommar vid Bysistorget och är ljust
när jag går från jobbet vid åtta på kvällen, jag
skjuter på att göra-listan för att sitta på sovrumsgolvet och måla träd,
har vår i kroppen och

vintern

verkar ha tinat bort.

Leave a comment