7 april


vi lämnar till slut kontoret,
(tillsammans)
kliver ut på rensopade trottoarer
kliver ut i en tillsynes kvittrande vårkväll i april,
som olikt andra vårkvällar i april,
präglas av inslag oförenliga med
stadsbilden så som vi vanligtvis känner den:

människor som vallfärdar över skeppsbron
och poliser i anonyma, mörktonade skåpbilar som
med vapen riktade ut genom nedvevade fönsterrutor
accelererar nedför slottsbacken,
klipper kurvan,
och försvinner bortåt kungsträdgården
(alla stannar upp).

militär som patrullerar i gamla stan och
fågelsång som drunknar
i en ljudbild av helikoptrar och sirener,

kvällssolen
som seglar nedåt på horisonten
och bländar de tusentals i götgatsbacken,
till fots på väg hem.

ett stockholm i tumult,
men också:
ett stockholm som öppnar sina dörrar
bryr sig, tar hand om, ser efter

erbjuder promenadsällskap, trygga platser, skjuts,

laddare, wi-fi och något att äta

ett stockholm
älskade stockholm
som mitt i allt
uppfylls av välvilja och medmänsklighet

och så nu, måndag
tunnelbanorna går igen och
avspärrningarna är bortplockade
(poliserna kvar)
vid frukosten på jobbet talas det främst
om människors godhet, omsorg

kanske är det som f säger,
att människor år 2017 vid så många olika tillfällen
tvingats reflektera över vad som är viktigt
vilken typ av människa man vill vara
hur man vill agera när det händer en själv
vad man vill värdera
kanske har svaret funnits nära till hands
vilat i det undermedvetna
kanske blev svaret det vi nu sett:
öppna famnar och utsträckta händer,

nu
jag tänker på bodil malmstens ord
världen kan bara fortsätta
som om någonting hänt

på lunchen går vi bort till sergels torg
lägger en blomma
samlas i en tyst minut
och sedan

fortsätter vi som om någonting hänt

Comments

  1. Elsa

    Så fint återberättat. Det är nog faltiskt hoppfullhet som jag främst tar med från denna händelse.

  2. Wilda

    åh bodil. tack <3 jag saknade henne så mycket när detta hände. tack för att du hittade några ord av henne som får leva kvar även nu.

  3. jennifer

    Alltså, Karin. Dina ord träffar mig varje gång. De bränner och river och värmer. Sluta aldrig skriva.

  4. hanna

    du skriver så så så bra

Leave a comment