Att få sommaren till låns i oktober (Japan: den andra berättelsen)

Tröskeln från utkast → publicerat inlägg har blivit så hög för mig, här inne. Orden och Bilderna ligger och skvalpar här i det fördolda, ibland i flera veckor. Ibland glöms de bort, ibland hinner de börja kännas oviktiga, ibland kommer inlägget till sist ut. Flåsandes med andan i halsan, sist in i ett lopp där publiken vid mållinjen säkerligen hunnit gå hem.

Vi är i alla fall i Tokyo. Det är den första kvällen och vi somnar till ljudet av trafik. Lägenheten vi hyr ligger på nionde våningen och har en smal balkong i betong som öppnar upp ut mot stadsbilden, den är japanskt kompakt och simmar i sommarhetta, så att vi måste ha ett fönster på glänt när vi går och lägger oss.

Jetlaggen gör det svårt att komma upp, men fast beslutna att maximera dagen tvingar vi oss ut i solen och tar sikte på ett brunchställe vi sett ut dagen innan, borta vid T-site. Det är mest vi och föräldralediga mammor som tar plats på uteplatsen. Jag och Anna beställer in de kanske fluffigaste pannkakor jag ätit, Linn en sallad. Sen sörplar vi i oss välbehövligt kaffe och isiga drycker.

Snapchat-termometern visar på 27 grader.

Karin Wåhlberg -1
 
Karin Wåhlberg -3
Karin Wåhlberg -4
Karin Wåhlberg -5
 
Karin Wåhlberg -9
Karin Wåhlberg -10

Det är något väldigt avslappnande med att vi vet att Julia kommer att ansluta till vår lilla resa nästkommande dag; det gör att vi skjuter på saker vi ändå vet att vi vill göra alla ihop, och vi tillåter oss därför att mest strosa på måfå, upptäcka, inte hetsa så mycket. Vi droppar nya stjärnor i vår Google-karta allt eftersom vi går och hittar små undangömda skatter. Dyker in i konstiga, knäppa, gulliga butiker. Pekar ut fina skyltar och ställen att återkomma till. Gatorna i Daikanyama är lugna och lummiga, stillsamma, som en liten syrefylld lunga mitt i världens största stad.

Karin Wåhlberg -13
Karin Wåhlberg -14
Karin Wåhlberg -15
Karin Wåhlberg -16
 
Karin Wåhlberg -18
Karin Wåhlberg -19
Karin Wåhlberg -23
Karin Wåhlberg -24
 
Karin Wåhlberg -27

Vi promenerar bort till Omotesando. Det tar lång tid: pga värmen, pga att det finns så mycket att dokumentera och insupa och pga att vi ju gör små avstickare vid var och vartannat kvarter, ni vet.

Karin Wåhlberg -31

Höstblek men full av D-vitamin.

Karin Wåhlberg -32
Karin Wåhlberg -33
Karin Wåhlberg -34
Karin Wåhlberg -35

Någonstans på vägen hittar vi ett tempel. Insprängt i stadsbilden på det mest självklara av vis.

Karin Wåhlberg -36
Karin Wåhlberg -37
Karin Wåhlberg -38
 
Karin Wåhlberg -41
Karin Wåhlberg -42
Karin Wåhlberg -43
Karin Wåhlberg -44
 
Karin Wåhlberg -46

I Omotesando och Harajuku avverkar vi ett gäng butiker från vår lista, rör oss snabbare i takt med att folkmängden tätnar. Väver in och ut ur butiker och gränder i takt med att mörkret lägger sig.

I nattljus promenerar vi tillbaka mot Daikanyama och äter middag på en izakaya. Man tar av sig skorna när man går in och det känns lite som att vara hemma hos någon. Vi har dock missat att just denna izakaya har inälvor som sin specialitet och trampar nog på ett par artiga tår när vi inte förstår att man förväntas beställa en sådan huvudrätt. Istället beställer vi, kanske lite fegt, efter att ha Google Translate:at menyn, in en massa andra smårätter.

Efteråt köper vi chips, knäppt godis och vin i närmsta matbutik (efter att ha botaniserat länge bland hyllorna, älskar att strosa i matbutiker i främmande städer), går tillbaka till lägenheten och drar igång Beyoncé. Det är fredag kväll, sommarnatt i Tokyo, och vi tänker att vi går ut och känner på natten. Inga särskilda planer, Julia kommer ju imorgon bitti.

Men de mest minnesvärda kvällarna är väl kanske då de man inte har några förväntningar på, de som bara blir. Och just denna skall visst komma att fortlöpa till lunch dagen därpå. Men det är en egen historia.

 

Comments

  1. Maja

    Dina bilder alltså. så himla mysiga. Tokyo sen, älskar den staden!

  2. emmylinnea

    jag dör lite av detta. det ser så stört stört stört nice ut? vill hoppa in i vartenda bild. bums.

Leave a comment