102. Nothing out of the ordinary

En dags normalitet (som att någon enda dag det senaste året skulle kunna kallas helt normal).

Som att utställningen aldrig hänt, slutet inte är nära och framtiden inte runt hörnet. Som att vi jobbar på som vanligt.

Alla studier är ju egentligen avklarade men på torsdagen ses vi i solen för att snickra på ett annat projekt, åt Fotografiska. Dricker kaffe från Albert & Jacks och hänger i Humlan och det är ju dagen innan det tar slut men jag vet inte riktigt vad jag ska känna eller tänka eller vad det betyder över huvud taget. Jobba på bara, inte tänka.

När vi är klara går vi genom den gula tunneln och stannar till på skolan. Där är enbart lärare och främlingar och potentiella nya elever och andra från vår hopplöst nördiga klass som styr med diverse projekt. Jag väntar ut tiden och hämtar sedan Philip & Julia på skola och dagis. Tröstar och torkar tårar efter snubbel, knyter fotbollsskor och lagar middag, pussar små favoritpersoner.

På kvällen beger jag mig åter till skolan, plockar upp en IKEA-kasse i rum 32 med fyra ABB-röda kuddar och trettionio låtsastulpaner från vår monter. Kramar på klasskompisar som fortfarande är kvar. Åker hem och inser att resten av kvällen är ren och skär fritid (vad är det?) och jag letar i minnet, vad brukade man ägna den åt? Hänger upp tulpaner i taket och bygger moln och pysslar och njuter av att skapa någonting även om jag inte riktigt vet vad det ska bli.

Och så ungefär var det med den torsdagen.

DSC_0351
DSC_0352
DSC_0354
DSC_0356
DSC_0358

098. Hejdå IC

Berghs mest eminenta Judith och Rebecka, vår ämnesansvarig och vår utbildningskoordinator, ställde i tisdags till med värdigt avslut på ett ojämförbart år. Vi bjöds till hemligstämplad kväll och ombads infinna oss klockan 17 i rum 47 (vårt rum, IC-rummet, 25K-rummet, evigen vårt klassrum). Det bjöds på filmklipp, utnämningar, skratt, osmakligt matchande t-shirtar (som under kvällen även skulle komma att bli anslagstavlor för nostalgiska meddelanden) och (något oklart) även lösmustascher. Efter samlingen i skolan fortsatte vi med uteserveringshäng, följt av firande hemma hos Judith (tal, bar och bra konversationer med bra folk) och slutligen sunkbarshoppande runt Fridhemsplan.

Förtroliga samtal, kramar, skratt, dans, mer skratt och allmänt god stämning in i den ljuva sommarnattsluften med ett knippe människor som utgjort det senaste året av mitt liv.

DSC_0167
DSC_0168
DSC_0170
DSC_0174
  
DSC_0176
DSC_0178
DSC_0181
DSC_0182
DSC_0185
DSC_0187
DSC_0189
DSC_0191
DSC_0192
DSC_0197
DSC_0203
DSC_0206
DSC_0210
DSC_0213
DSC_0214
DSC_0224
DSC_0233
DSC_0240
DSC_0256
DSC_0273
DSC_0281

<3

097. Exhibition

Även om man kan bli nästintill klaustrofobisk av
så mycket folk
så många timmar
så få kvadratmeter
så lite sömn
som den senaste veckan och framförallt helgen inneburit,
så är det någonting nästan fantastiskt i att tre våningsplan av alldagliga klassrum, med sina whiteboards, bänkar och stolar under fyra dagar fick bli en helt annan värld. Att de klassrum i vilka vi suttit dag ut och dag in istället var bakgårdar, skog, verkstäder, djungel, bibliotek, kök, svartklubbar och annat.

Utställningens sista dag, söndagen, var relativt lugn. Regnet föll utanför fönstret, livebandet flyttade från innergården till ljusgården och jag passade på att gå runt lite med kameran även i andras montrar.

Här kommer en glimt:

 

DSC_0004
DSC_0006
DSC_0011
DSC_0012
DSC_0015
DSC_0018
DSC_0020
DSC_0021
DSC_0023
DSC_0025
DSC_0026
DSC_0028
DSC_0032
DSC_0035
DSC_0036
DSC_0039
DSC_0040
DSC_0051
DSC_0055
DSC_0056
DSC_0060
DSC_0061
DSC_0062
DSC_0065
DSC_0071
DSC_0074
DSC_0076
DSC_0079
DSC_0080
DSC_0082
DSC_0088
DSC_0090
DSC_0093
DSC_0095
DSC_0098
DSC_0104
DSC_0106
DSC_0107
DSC_0108
DSC_0110
DSC_0112
DSC_0113
DSC_0114
DSC_0117
DSC_0120
DSC_0122
DSC_0124
DSC_0125
DSC_0128
DSC_0160
DSC_0162

Prick klockan sexton slängde sig alla över sina montrar. Började riva ned, plocka ihop, skruva isär och slänga. Alla ville bli klara samtidigt som det var helt sjukt att sista milstolpen liksom var nådd. Examensprojekten färdiggjorda, färdigpitchade och färdigutställda.

Imorgon är det examensmiddag och sedan är det klart.

Jaha Berghs.

Det var väl det då.