Tre städer på tre dagar

Karin Wåhlberg Knut -111
Karin Wåhlberg Knut -103
Karin Wåhlberg Knut -67
 Åhléns City, en fredag eftermiddag. Ett hav av människor: skarp belysning, lite för varmt. Köer som ringlar sig från kassorna ut till hyllorna. Jag har en tid att passa och lider av akut obeslutsamhet, prestationsångest. En dålig kombination vilken dag som helst. Ringer mamma för att be om råd, men klockan går och köerna växer och till slut, modfällt, går jag därifrån tomhänt. Ringer Elin från perrongen i väntan på ett försenat tåg.
“Det löser sig. Vi ordnar det imorgon,” säger hon.
“Okej.”
Jag låter mig övertygas. Slår mig ner på plats 24 i vagn 6, närmast fönstret, på ett säte med en suspekt missfärgning på höger sida. Bredvid mig sätter sig en man som är halvvägs igenom en matlåda, han tuggar ljudligt och lutar sig tungt mot armstödet i mitten. Jag lutar mig mot fönstret.

En timme och femtiotre minuter kvar.

Karin Wåhlberg Knut -107

Klättrar in i baksätet, spänner fast mig bredvid en babblande, skrattande ett och ett halvt-åring. Pussar och kittlar lite på tårna, då skor och strumpor har strösslats runtom bilbarnstolen.

Livets alla sorger som bortblåsta.

Karin Wåhlberg Knut -33
Karin Wåhlberg Knut -36
Karin Wåhlberg Knut -45
Karin Wåhlberg Knut -112
Karin Wåhlberg Knut -135

I helgen har jag varit i tre städer på tre dagar. I fredags, efter jobbet, tog jag tåget till Örebro. På lördagsmorgonen väcktes jag av en liten pyjamasmänniska som ville läsa böcker. Vid lunch satte vi oss sedan i bilen, jag, min syster, svåger och systerdotter, och körde ned till Göteborg. Där hade det nämligen kommit en liten Knut Erik Wåhlberg. På bilderna är han fyra och fem dagar gammal. Liten och mjuk som en dunboll, med mörk, tät kalufs. Pussvänliga kinder. 

Han föddes i tisdags och är något av det finaste jag sett. Jag är medveten om att jag är partisk.

Efter ytterligare ett besök hos lilla familjen följer jag på söndagskvällen med mina föräldrar upp till Norrköping och på måndag morgon spenderar jag de flesta av mina bonuspoäng på en smidig förstaklassbiljett hos SJ upp till Stockholm igen, och far direkt till kontoret.

Karin Wåhlberg Knut -64
Karin Wåhlberg Knut -63

Mamma sticker in huvudet i rummet där jag och min lillebror sover. Vi är ute på Öckerö, hos Andreas svärföräldrar. Övernattar i stugan på deras tomt.
”Ska ni med och ta ett morgondopp?”
Det tar en liten stund innan vi kommer ur sängarna. Men jag drar jeansklänningen över huvudet och tar handduken under armen, tillsist. Går de fyra minutrarna bort till badplatsen vid klipporna. Dimman sträcker ut sig över vattnet, i luften finns känningar av höst. Redan ligger gula löv på marken och det märks att det har regnat under natten. Vi spejar efter brännmaneter från land och turas om att doppa oss. Mamma och Elias tycker det är rätt varmt, jag tycker det sticker i fötterna också efter att jag klivit upp.

Sedan promenerar vi tillbaka till huset och blir bjudna på frukost. Huden luktar saltvatten.

Karin Wåhlberg Knut -95
Karin Wåhlberg Knut -89
Karin Wåhlberg Knut -88
Karin Wåhlberg Knut -85
Karin Wåhlberg Knut -80
Karin Wåhlberg Knut -51
Karin Wåhlberg Knut -23
Karin Wåhlberg Knut -22
Karin Wåhlberg Knut -117
Karin Wåhlberg Knut -115

Min bror är någons pappa nu. Mina föräldrar inte bara föräldrar, inte längre bara mormor och morfar, utan också farmor och farfar. Jag inte bara moster utan också någons faster. Tiden blir en annan, livet händer. Det händer nu, det händer hela tiden, det händer fort.

Karin Wåhlberg Knut -131

Hej Knut. Jag ska älska dig mycket och alltid. 

Karin Wåhlberg Knut -15
Karin Wåhlberg Knut -7

Comments

  1. rebecca

    så himla mysigt med bebisar!

Leave a comment