DIRTY LONDON

DSC_9970[1]
DSC_9991[1]
DSC_0060[1]
DSC_0038[1]
DSC_0135_[1]

Dunderbegåvade Rebecca Victoria Fexby fotograferade mig för hennes portfolio när hon var i London förra månaden. Det var förbannat kul och blev ju så sjukt fett! Man kan nästan tro att jag är tuff och farlig. Visst?

Checka för övrigt också hennes blogg här.

 

ps så kan man gilla mina inlägg där nere på hjärtat om man inte pallar kommentera

Linn

PARIS DAG I

King's Cross

Fredag den 17de maj, efter att ha varit på smutsig spelning i Camden sent in på natten gick vi upp hemskt tidigt och åkte till King’s Cross för att åka tåg. Alltid fint att få lite Harry Potter i livet sådär innan semester. Vi skulle ju alltså ta Eurostar-tåget under havet till Paris.

Hallway

Väl framme fick Daniel ringa på franska och så fick vi nycklarna av vår snälla parisare som vi hyrt lägenheten av. Älskar när Daniel pratar franska. Vi vandrade till Republique och sen Concourt och fick därefter vandra femhundra rangligar trätrappor upp i ett klassiskt franskt hus med massa krussiduller. Här kan vi bo! sa jag.

Door

Tyvärr hade landlorden glömt säga vilken dörr det var på den våningen så vi fick liksom testa oss fram bland dessa sex. Daniel panikade och vi kände oss som tjuvar men det gick fint! Såhär såg lägenheten ut inuti. Med franska balkonger, gamla trägolv, industriella lampor och trångt kök.

Räknar pengar

Vi räknade euros och tog oss sen ut i värmen.

Flower Shop

Yolo blommor. Så lama och turistiga haha. Vi vandrade runt i timtals, var tvungen att ta av jackan och strumpbyxor i hettan. Vi handlade vin och baguette efter att ha tjafsat med blodsockerfall vid någon demonstration vid Bastille. Gick dit för att gå på den nya April 77-butiken, men de hade stängt för lunch. Alltså 2013, only in Paris.

Daniel i Parken

För en gångs skull (eller rättare sagt nästan alltid när jag hänger med Daniel) fick jag vara turist och följa efter Daniel som guidade runt. Han har ju bott i Paris, och är ju trots allt halvfransk så det var rättfärdigat. Han tog med mig till Place des Vosges, en park som är omringad av vackraste våningarna på planeten kanske, och hemskt hipstertätt. Låg i gräset med varma vindar fyllda med vattenstänk från fontänerna och brände oss i ansiktet, slumrade till, åt baguette och jordgubbar och skrattade åt posande japanska turister.

April 77 färg
 
April 77

Sen var det dags för ett försök på April 77 igen, fast den här gången på orginalbutiken. Det är Daniels favvomärke, och fint och svindyrt. Hittade tyvärr inget. Som om jag haft råd ändå?

Cafe au Lait

Tillbaka i Republique tänkte vi att nu klyshar vi. Så vi slängde oss ner med våra skinnjackor och solglasögon på någon fin uteservering på det franskaste fiket vi hittade. Deux café au lait, s’il vous plaît. Typ. Lät Daniel beställa och välja till mig genom hela resan. Så satt vi där, i solen och drack kaffe i Paris medan folk på vespa och män med baguetter passerade förbi. Pratade sommarplaner och berättade historier om sånt vi varit med om. Hur länge är det möjligt att ha så förbannat kul med en människa man ser varenda dag? Helt galet.

Vin

Efter endast tre timmar sömn natten innan kände vi att det var dags att sova ett slag. Vaknade upp vid sju i en varm säng och himlen var pastellig. Det här med att vandra upp naken i en annan mans lägenhet? Jättekonstig känsla. Men fixade vin och kakor och ost och musik och så kom Daniel och så hängde vi där någon timme. Lyssnade för övrigt på den här 100 ggr på repeat.

Pilaprat på g

Ombytta gick vi på restaurantjakt. Gick svindåligt och blev nekade på fyra ställen vi blev rekommenderade för det var en timmes kö. Men tillslut hittade vi något najs marmorplace med bara hippt folk. Käkade bläckfisksbläckrisotto, sparris, kräftor och massa gott medan bartendern bara fyllde på vårt vin hela tiden.

Daniel vid la Bastille

Sen gick vi ner till Bastille igen för att hitta en bar som hette the Bottleshop. Ok, men vet någon var den är? För letade både i någon timme på kvällen och sen dagen efter utan success. Frågade alla och de pekade på Monprix och ba closed closed. 

Istället drog vi till Popin och drack svindyra gin&tonics och hängde bland alla indiekids, köpte små öl som vi drack på trottoaren och mötte sedan upp med Daniels vän Adrian som tog med oss på en hemmafest där jag blev tvångspapparazzad(?) och sen till en annan.

Paris rich bitch

Ok, jag vet inte vad ni brukar dra på för hemmafest, men det här var mer ett museum. Kolla halltaket. JA HALLEN!

Stor lägenhet

Det var tamefan den största lägenheten jag varit på. Driver inte när jag säger att den var över femhundra kvadratmeter. Det här är ena hörnet av köket och under takterassen som var större än hela min lägenhet. De hade ett gitarrum, ett bara tomt rum och sen det vita ni ser där med alla fönster, ja det var ett lamprum. Ett helt rum med bara lampor där alla dörrar var borttagna. Tänk typ modern konst. Eller tänk typ, jag har så mycket pengar att jag inte vet vad jag kan slänga iväg de på.

lamprummet

Mer av lamprummet och sen kön till baren där bartendern blandade dyra champagnedrinkar. Svepte fem st och så sprang servitörerna och hämtade mer till mig. Japp servitörerna. Vi hade med oss en flaska för vi trodde vi skulle på hemmafest, men det förblev oöppnad kan jag ju säga.

Så himla bizarr situation. Det här rummet var alltså en femtedel av alltihopa, eller ja, av det vi såg. Överallt jätteful modern konst, förutom den här lysrörshistorien, folk som hånglade och rökte långa cigaretter och i ett hörn stod en stor säng där han sov. Enda beviset på att han faktiskt bodde där. Tydligen hängde alla Paris “it-girls” där som skulle vara med i Loreal-kampanjer och gud vet vad, men oj så onajst folk.

Vi chillade mest i gratisbaren och headbangade lite till electron som spelades, men kunde inte sluta säga wow det här är så sjukt. Vid fyra blev det nog bara för mycket intryck och vi sa adjö till bartendern, it-girlsen och dörrvakten och tog en taxi hem som jag somnade i bums.

Paris va, aldrig är det riktigt klokt där.

 

 

Linn

 

FAREWELL

Linn Olivia

Det har blivit många adjöinlägg genom åren, men det här är det största och mest smärtsamma jag varit med om. Idag sa jag farväl till Olivia som flyttar tillbaka till Stockholm medan jag stannar kvar i London. Det vore fräckt att säga att hon är min bästa vän, för det är så ofantligt mycket större, det mellan mig och henne. Sedan 2007 har vi varit oskiljaktiga. Hon är familj, fru, vän, rumskamrat, partner in crime, tvilling, hemlighetsvaktare, idol, musa. Hon är mig och jag är henne.

Ni som följt med under åren vet. Vi är ju Olivia och Linn, vi kommer ihop.

Att inte få ha henne i mitt liv är det mest hjärtekrossande jag någonsin kännt och i ett dygn har jag gråtit nu, och det slutar tamefan inte att komma. London skulle och kommer inte vara samma utan min Olivia. Så tack, för över 2år/802 dagar i London av att dela liv, säng, stad, sorger, pengar, hemligheter, vinflaskor, problem, garderob, olagligheter, äventyr och hjärta.

 

Det finns inte ord för hur saknad du kommer vara. Föralltid.

Linn

LEAVING PARTY

 

Leaving party

Som så många många många svenskar och londonbor överhuvudtaget, flyttar nu tyvärr Hanna hem och därför hade hon och Lovisa en leaving party i deras magiska lilla lägenhet för att fira av. Det var fullpackat med kanske trettio människor på några fjuttiga kvadratmeter.

Hanna truls

Hanna och hennes vän Truls.

Skratt

Seb <3

Hanna Lovisa2

Tanken hade varit att alla skulle fått plats på deras gigantiska terass, men så är det ju UK så det spöregnade och vi trängdes istället. Inget oss emot utan vi hade fett kul och twerkade istället.

VDK PARTY

Seb berättade hur det var att cykla till Holland. Och så hinkade vi öl, försökte köa låtar men fick inte för en väldigt liten pojke med ännu mindre världsbild, tittade på när folk hånglade och stod i regnet på terassen.

Lovisa Ranta

Bästa Lovisa är GAY-friendly.

I sovrummet

Elina, Olivia och Seb när vi intog sovrumsgolvet efter att Lovisas mockakjol sprack efter att vi dansat så mycket! Himla bra, plus på att det blev en djungelkjol.

Sudd
Suddig Ungdom

Någonstans vid tre, när regnet avstannat lite lite och det var spillt rödvin överallt på heltäckningsmattan och ölburkar låg slängda i varenda hörna var världen suddig. Några låg fortfarande och maratonhånglade  och vi begav oss mot nattbussen genom Hackney tillbaka till Shoreditch igen.

Linn