UNLOCKING THE TRUTH

Badass barn med hänsynslöst vilda hjärtan och ett mod som alla önskar att de hade. Jag vill vara dom.

 

Linn

THE TOWPATH CAFÉ

canal

Dagen efter Hannas avskedsfest lämnade jag inte sängen förrän vid tre. Låg och bläddrade oändligt många lägenhetsannonser och skrev personliga brev för att be att få komma på intervju. Här måste man nämligen bli utvald att få komma och dela hus/lägenhet med folk så det är lite som att söka jobb. Panikandes kände jag att nu får det vara nog och så vandrade jag den långa vägen till kanalen.

Hanna B

Där satt Hanna och massa andra tjejer och fikade en sista gång i londonsolen.

Hanna 0

Ingen kaffe eller varm mat serverades längre men det var inga sura miner för det.

Frida m2

En av de sötaste människorna jag träffat, Frida.

Lovisa R2
Towpath

Alice, Lovisa och Frida nr 2 var också där.

Vi satt i skuggan av kanalen och det luktade sommar medan vi pratade Sverigeflytt, bostadssituationer, Londonkvällar och vad det ska bli av ungdomen, typ. Det var ledigt och somrigt och tiden stod stilla. När solen inte orkade stanna högt längre vandrade vi längs med kanalen och jag sa hejdå en sista gång till Hanna innan jag gick hem för att kolla Mad Men och äta svampsoppa med valnötsbröd.

 

Linn

 

English: Sunday afternoon and I met up with some of the loveliest girls at the Towpath Café by the canal.

ROOFTOPS / BYE BYE BABY

The Guardian Cafe BW

Förrförra veckan sa jag adjö till min lägenhet och lyfte över säkert sjuttio kilo i omgångar hem till Daniels lägenhet som för tillfället är min sovplats. Hejdå vackra och vidriga lägenhet med tegelväggar och stora fönster men också råttor i tvättkorgar och i taken och i toaletten, kommer aldrig sakna dig. Det var svinjobbigt och svettigt att bära så vi tog en välförtjänt paus på tidningen the Guardians pop up-fik vid Shoreditch Highstreet.

Guardian Linn BW

Fina tapeter och gott kaffe och jag fick ju hänga med den roligaste personen jag vet så det var najs. Och nej jag menar inte mig själv även om jag är kul, utan Daniel.

Collage 71 Brushfield St

Så blev det helt plötsligt jävligt bråttom och vi skyndade hem, bytte om, köpte grillspett och drog iväg med bussen upp till Homerton i Hackney.

Fest2

Där var det nämligen hejdå Hanna-fest. Igen. Ingen tackar väll nej till fest liksom, speciellt inte när det innefattar en takterass och grillning.

Hanna på balkongen BW
Hanna Bergström2

Hanna.

Daniel hos HL

Daniel.

byebyehanna

Vi var sena, men ändå bland de första där. Så vi fick lyxen att hinna prata igenom allt möjligt med brudarna innan massa andra slet i dom.

Alice Elina

Alice hade med sig Tesco’s (en mataffärs) egna vin som bara smakade jordgubbssaft och kändes megasomrigt.

Lovisa Ranta II
Lovisa Ranta

Lovisa. En av de få som faktiskt tänker stanna här i London med mig, och det tackar jag som fan för!

homerton hanna3

Vi tände grillarna och spelade hög musik medan solen började försvinna. Tyvärr ingen som uppskattade min och Lovisas hiphop men det var bra så länge det varade.

Balle
Daniel Frida

Daniel och Frida.

Blirre

Och så vart det mörkt och himla trångt med en kanske 25-30 pers som grillade marshmallows och korv, drack massa burkar öl och blev härligt lördagsfulla i Londonnatten som var varm och snäll.

Lovisa blizxt
Blixt Lov Dan

Hängde i hörnet med Lovisa och Daniel i flera timmar och kom inte alls ihåg vad som var så förbannat kul att prata om men det var det.

Byebye baby

Klockan blev sent och folk trillade på varandra och sen ut i Dalston. Vi hängde på trappan och hånglade och tog sen bussen hem. Döbra natt med så bra människor att det är tokigt. Hoppas på oändligt många fler grillnätter på terasser. Hur härligt är det ändå inte att sommaren är här?

 

Linn

 

English: A couple of weeks ago I moved out of my lovely and disgusting old flat with its brick walls and great location as well as rats everywhere. So I’m currently crashing in my boyfriend Daniel’s flat and after moving all my stuff we took a break at the Guardian’s pop up café by Shoreditch Highstreet before heading up to Homerton in Hackney. There Hanna had her second leaving party on her and Lovisa´s roof terrace.

We got the bbqs going and spent endless hours emptying cans of beer, listening to loud music and eating marshmallows. Oblivious of the day turning into night we drank Tesco’s strawberry wine, discussing the matters of youth and what not. The terrace was crammed with drunk hipster kids who tripped over one another out in the Dalston night. As the morning approached we took the double decker home to Liverpool Street once more, but it just felt like summer more than ever before.

DET HÄR MED ATT VARA 16

Du lever verkligen ett idylliskt liv enligt mig, med många fantastiska vänner, en grym stad, fin pojkvän och livet leker bokstavligt talat… Så kommer jag här 16 bast bor i en liten stad, trivs inte så bra på gymnasiet där jag går, festar aldrig pga inget kompisgäng… Enda jag vill är att rymma någonstans och få ett lyckligt liv så som du verkar ha det. De jag vill få fram är, how do you do it? 
Först och främst. Jag har också varit ensam en massa. Det finns nog inget mer ensamt än 16-åringar för även om man tillhör en grupp då så är man ensam. Så kände jag. Och det hjälper knappt var man är, 16 är hårda grejer. Det blir i vilket fall bättre! Det suger väll att höra nu antar jag, men det blir faktiskt det. Dessutom ser alla alltid ut att ha det så mycket bättre än vad de egentligen har för det är oftast de sidorna omvärlden får se.
Det tipset jag kan ge är att försöka hitta ett intresse. Egentligen är det inte relevant vad det är: filmfotografi, schack, keyboard, teckna, hockey, manga, teater, feminism, skateboard eller vad som. Skriv en lång lista på saker du tycker är kul och välj något du ska lägga extra tid på och se till att ta dig tid för dessa. Så kan man leta upp forum eller grupper osv på nätet, eller starta en klubb i skolan och sen bara öva öva öva tills man blir bättre. Har man ett intresse blir det lättare att lära känna nya människor, då man lättare hittar någon man har något gemensamt med. Eller så är det bara ett bra samtalsämne och man kan bara fråga någon man tycker verkar snäll om den vill följa med hem/ut och göra det här med dig.
Är det något jag har lärt mig så är det fan att man kan inte sitta och vänta på att saker ska hända, man får liksom dra igång det själv för att det ska bli av! Vill du ha fler vänner, bjud över fler hem till dig eller ut så bjuder dom tillbaka snart ska du se. Men så länge du hittar ett intresse du själv tycker är roligt så lindrar det ändå för stunden liksom och allt känns inte piss. Och skriv massa till mig, vi kan chatta typ!