Att vara ung och fattig

running naked
swing

skitbra foton från min PinterestJag vet hur det är att vara ung och ha ett hjärta som är utsvultet på äventyr, men samtidigt så utfattig att middagarna består mest av tonfisk eller nudlar. Jag vet detta för detta är JAG!

Tänkte därför, eftersom några mejlade, att jag tänkte ge lite tips på saker jag vet gör att det blir mycket billigare att leva i London. Och föresten tror jag att det är lite roligare att vara lite fattig sådär, för att tvingas leta efterfester att sedan sova över på eftersom att man inte har råd med hotell, eller gräver alla guider/tips på internet och av lokalbefolkningen för att komma undan billigt är BRA, för hur mycket hade man utforskat staden annars? Hellre smuts och vilt än rent och inramat.
paris is always a good idea
tunnelbana

ännu fler skitbra foton från min Pinterest

Östra London generellt, även Södra London. Där är allt billigare.

– Bo på youth hostels då du får vara max 30år och frukost ingår och det är billigt och trångt.
– Alla barer i Östra London är svinbilliga. Efes kostar alla drinkar och öl £3. Det är ALDRIG inträde om du går till ett coolt ställe.
– De vietnamesiska och flesta asiatiska resturangerna har BYO, dvs att man får ta med sig sin egna dricka och spara massa pengar.
– På Sunday Up Market på Brick Lane på söndagarna har de en gigantisk marknad med bl.a. mat. Efter kl 17.00 ungefär så blir allt mindre än halva priset, vilka inga vet om. En hel asiatisk middag för £2,50 typ.
– Att ha Oyster Card för bussar och tunnelbanor kostar 70% av vad det kostar att betala kontant. PS! Det kostar £1.80 för buss och £2.50 för tunnelbana.
– DOCK! Betalar man kontant på bussarna får man massa rabattkuponger på McDonald’s.
– Det går att hyra Barclays Cyklar för £1/dag och cykla över stan så länge man byter cykel varje halv h. Ps! Glöm ej vänstertrafik.
– Alla museum och sånt är gratis!
Genesis Cinema i Whitechapel har bio för £3,50 varje onsdag.
– Har man Orange telefon så får man halva priset på Pizza Express och Bio på onsdagar.
– Många butiker på Brick Lane har källare där allt bara kostar £10, typ Vintage of Love.
– På indiska resturanger på Brick Lane kan man pruta alla priser på maten. Brukar alltid få minst en eller två flaskor vin plus förrätter inkluderat.
– Tesco och Sainsburys rear ut en stor del av sin mat efter kl 18 på vardagar. Finns i Reduced Section i affären.
– Alla resturanger är billigare i Hackney/Dalston. T.ex. Mess Cafe har £3-4 för GIGANTISKA frukostar inkl kaffe/te. Samma med typ Red Art Cafe i Dalston och Cafe 338 på Bethnal Green Rd.Kommer fylla på denna lista lite eftersom att jag kommer på och den kan ni hitta i den NYA KATEGORIN “Londonguide”, för gott folk, det är en riktigt stor guide på g.

Linn

2011/09/26 Sanning pt II – att flytta utomlands

ATT FLYTTA UTOMLANDS


hur gör man för att flytta till ett annat land och starta ett nytt liv?

Du satter dig ner och tanker over var du helst av allt skulle vilja bo, och var du skulle ha absolut roligast nagonstans. Sen bestammer du dig, att ‘dit ska jag flytta!‘ och sa samlar du allt mod som finns i din kropp, koper en enkelbiljett och aker.

Resten fixar sig egentligen. Boendet/jobbet/vannerna kommer pa vagen, och du kan alltid byta eller andra dig! Det galler bara att gora det, att vaga, och inte bara dromma om det. Gar det rent at skogen forjavligt, da aker du bara hem igen. Och da har du i vilket fall forsokt!

Extra bra tips ar att ta tag i nagon hemma som du tycker om nagot hemskt mycket och tror skulle vara tokig nog att folja med och vara bra att krama nar det kanns ensamt och som en uppforsbacke, och sa aker ni pa aventyr tillsammans.

Har ni några tips som man kan tänka på innan man åker iväg?
Tank ut vad det ar du vill ha ut av att aka, och ak med nagon som vill samma sak. Sen har du liksom det malet i bakhuvudet hela tiden, sa att du inte gar vilse pa vagen och undrar vad du egengtligen drog for? Vi akte for att ha sa brutalt roligt for jamnan, njuta av ungdomen och uppleva England. Da gor det inte sa mycket om jag inte har dromjobbet eller om jag inte kan kopa dyra klader, bara jag har pengar sa att jag klarar mig och tid sa att jag kan ga ut pa tokiga stallen massa ggr/vecka, aka pa utflykter till andra stader och upptacka Londons magiska gommor. Da kan man sta ut med det som ibland kanns lite skit!

Har ni en sån där svindyr utomlandsförsäkring som kostar typ 500kr i månaden? 
Alltsa, nej, det har vi inte. GP, dvs engelska husläkare och akuten är helt gratis och hjälper dig med allt. Medicin är billigt det med så du behöver bara en utlandsförsäkring som täcker kroniska/permanenta skador.

Hur mycket pengar hade ni när ni kom dit?
Vi bestamde oss, att nu satan ska vi bo i London, och ville dra samma eftermiddag. Daremot sa var vi ganska visa och ville verkligen flytta pa riktigt, och inte bara semestra en manad, och da behovs det lite pengar.

Alla kontrakt kräver en fet deposit och förskottshyra, speciellt om du är student/arbetslös/fattig, på en sisådär 1200£ kanske. Ibland mindre och ibland mer.
▲ Någonstans att bo, t.ex. på ett hostel tills du hittat en permanent lägenhet (Det blev ett fantastiskt billigt och sunkigt ungdomshostel för vår del!)
Lägg på matkostnader, busskort och underhåll tills du hittat ett jobb och sedan fått den första lönen (som endast betalas till inhemska bankkonton, som du måste ha ett National Insurance Number, för att få, vilket tar kanske en månad. Ansök om det här!)

Vi sa att vi skulle ha 20 000kr nar vi flyttade. Daremot sa stannade vi i Sverige lite langre sa jag hade runt 30 000kr nar vi drog. Jag skulle saga minimum 15 000kr daremot, men ALLLT över är så värt! Jag levde på mina pengar fram tills typ juli, och kunde åka på semestrar och uppleva massa mer.

 

BOENDE
Olivia forsta kvallen nar vi bodde temporart pa ett youth hostel vid Pimlico de allra allra forsta dagarna nar vi bara akta pa enkelbiljetten och inte kande/visste nagonting.
Fem dagar senare i vart forra rum i var forsta lagenhet.
Är det svårt att hitta lägenhet i London?
Nej, busenkelt. Men det ar stor risk for skabbiga och dyra lagenheter. Tank dubbel hyra med en tredjedels standard jamfort med svenska.
hur fick ni tag i er lägenhet?
Vi gick igenom hela internet och ringde agencies och privata landlords. Tips är GUMTREE och SPAREROOM. Ring på alla annonser som är med agencies och fråga om det har andra rum också, det är vägen till pärlorna för annars försvinner allt på momangen. Nar vi letade sa ringde jag pa tva olika, 7min efter att de lades upp, bada var uthyrda redan.
vad heter er mäklare/agency?
thecityrooms.com och dom är helt ok, men man måste plåga dom en tag innan saker blir fixade.

Take Away-thai pa balkongen en dag i maj nar Julia halsade pa.Hur bor ni egentligen? Har ni en egen liten lägenhet, eller delar ni liksom kök eller nåt med andra människor?Nu bor vi i ett sakallat flatshare. Vilket innebar att vi hyr ett rum i en lagenhet som en agentur/maklare ansvarar for. Det blir lite som ett kollektiv och alla delar pa kok, badrum, balkong och vardagsrum. I stort sett alla, alltsa varenda en, bor sahar, for att hyra en etta sjalv gar pa minst tio i manaden, MINST. Antingen med flera vanner eller med okanda, och jag maste saga att jag alskar det. Hur spannande som helst med alla lustiga karaktarer. Manga kulturkrockar daremot, och vissa alskar man medan andra… inte sa mycket. Vi har haft atta olika flatmates hittills.


Hur mycket kostar hyran?
Mitt tips till alla nya är att leta efter rum där räkningar ingår, för då kommer inga oväntade utgifter. Delar man så från £350-400/person men om du bor själv i ett rum får du räkna med £500-700 per månad.

Garden Party i John’s hus.


Axel i John’s hus.



JOBB

Hur hittade ni jobb?
Nar vi kom hit hade ingen av oss ens borjat pa ett engelskt cv. Darfor handlade vi mat och laste sen in oss i var lagenhet, och fick inte ga utanfor dorren innan cv:t var klart. Det tog oss tva hela dygn att sammanstalla, oversatta och formulera fram skiten. Jag gjorde sa att jag skrev ett anpassat cv och cover letter till de olika jobben jag sokte. Sa olika till cafe/butik/reception…

Sen skrev vi ut 50ex och tog tuben in till stan och delade ut pa varenda butik vi sag. De flesta sa att de bara tog in ansokningar pa natet, men vissa nappade och jag fick jobb pa Wallis dagen efter. Resten av dagen registrerade vi cv pa alla butikers hemsidor, och svarade pa jobbannonser pa gumtree.

Ett tips ar att lasa pa om hur dom skriver cvn i UK, for det ar totalt annorlunda. Tex inga bilder och helt andra fakta/rubriker vill dom ha.


Och hur är lönen ungefär?

Vanlig lon i London ar skit. Alltsa verkligen. Genomsnittet ligger pa 6-7££/h och tro inte att det finns nagot vid namn OB eller semesterersattning! Det ger ungefar 800-900£ i manaden och med en hyra pa minst fyra, busskort pa 106£ sa aterstar inte jattemycket. Men det går! Nanny betalar t.ex. svinbra.


Langst fram i dubbeldackaren en torsdag in mot Highbury/Islington.


Lovisa i Brighton pa en himmelsk resturang i vantan pa en Sunday Roast.

Går det att leva på?
Utan tvekan! Det som ar bra, och som jag alskar, ar att hela Londons ungdomskultur lever sahar och samhallet har anspassat sig. Det ar ytterst sallan intraden pa nagonting: klubbar, museum, utstallningar, gigs, festivaler, marknader osv. Maten ar halva priset fran Sverige, alkohol vagar jag knappt namna. Speciellt East London ar fantastiskt. Att ata ute gar inte pa nagonting, second hand for nagra slantar bara och det ar bara WOW, en blomstrande, kreativ kultur utan desslike! Varenda kotte ar i samma sits som du och sa vansinnigt begavade och fritt kladda.


Vad för ställen ska man undvika att söka jobb på?
Mataffarer ger noll pengar och nackdelen med nanny är att du inte träffar några nya människor. Annars maste du kanna sjalv, prova, byt och byt igen!

 

Hur kom det sig att det blev just London? Varför bestämde ni att det var i Englands huvudstad alla äventyr skulle utspela sig?
I mars 2010, efter ett krossat hjarta och en utmarglande vinter full av morker och plugg, sa satt olivia och jag i min sang och at glass med varma bar och kande att nu ar det for tusan dags. Ryan var ju var basta van och gav oss biljetter for 300kr och sa skolkade vi en vecka. London var allt och mycket mer an jag dromt om, och jag kladdade i mina block att det kandes som jag antligen hittat var jag borde vara, spendera all min tid, for London forstar sig pa mig. Jag grat pa Stansted Airport nar vi skulle hem, och det forsta vi gjorde i Sverige var att boka en resa tillbaka i juni. Vi sa inte ens nagot sinsemellan, eller bestamde officiellt, vi visste bara att dar ska vi bo. London ar total magi, och jag ar sa forbannat javla dokar i den har staden.


Min karlek/krycka/medbrottsling och allra basta van Olivia.

Kändes det någon gång som att det inte skulle funka och ni skulle bli tvungna att ge upp, alla lägenheter var bara snuskiga hål ni hittade inga jobb alls och var helt enkelt bara vilsna? Eller har det varit en dans på rosor ända sen ni satte er i flygplanet dit?
Nej, det har aldrig kannts sa. Inte en endaste gang. Fast jag tror att det har med installning att gora. Det galler att liksom inte ta allt sa hart, det ordnar upp sig, sa se det komiska i det! Det komiska i att nagon fjant ar hypersnabb och hinner hitta,ringa och skriva under kontraktet pa en lagenhet som lades ut for 7min sen, och inte att fan, den ville jag ha/vi kommer aldrig hitta nagot/alla ar mycket snabbare, njut av och skratta at daliga visningar och snasiga kassorskor och jobbiga italienska flatmates och att du glomde ta betalt for en troja pa 2000kr. Det ar en upplevelse och en vansinnigt rolig historia att kunna beratta.


Axel, Taylor och Olivia, mina nya housemates, forsta gangen vi alla hangde tillsammans pa en fest som visades ligga pa gatan bredvid det som nu blev vart nya hus! Odet va!

Kände ni någon i London när ni flyttade dit eller har ni lärt känna allt folk lite eftersom?
Nej. Olivia och jag kande bara varandra. Det behovs liksom inte anda, for du gar ut och alla ar sa forbannat trevliga och oppna, bjuder hem och vill bli vanner. Engelsman ar nagot otroligt vänliga och äkta, sa det ar latt att bli helt foralskad. Egentligen ar det bara upp till dig sjalv, hur modig du ar eller hur garna du vill fa nya vanner. Den enda regeln ar att bjuda pa sig sjalv, och inte vara for blaogd.

EN DEL KVAR!

 

Linn

2011/03/21 How we became East Enders

Det här handlar om hur vi fick en lägenhet:


Dribblandes mellan dåliga lägenhetsannonser i våra dubbeldäckar-våningssängar

Wowowo, det har hänt mycket sen sist. Det är så det blir här i England och det känns som vi varit här i åtminstone två veckor. Några av punkterna på våran checklista (som för övrigt är fett jobbig) är att söka lägenhet, uppenbarligen, så vi har suttit inne och lusläst annonserna. Det var definitivt en labyrint, men vi ringde runt och sprang på visningar. Olivia och jag är ändå relativt positivt och överseende i vårt sökande, just eftersom att varenda en vi möter gnäller och klagar över hur snuskigt och dyrt och smått det är. Visst, men vi är inte så petiga va?
Så vi drar iväg till Aldgate East, för vi tänkte gå och bli East Enders och leva loppan nära Brick Lane och Shoreditch. Ah alltså, det fick ju nästan stanna som en dröm. Kliver av the underground och stiger upp på vår blivande gata, trodde vi. Apapappap, här såg ut som en tsunami dragit fram och bara burkor och Sexy African Fashion-butiker ungefär. Aja, rummet kanske är asfett och relativt centralt, osv. Förutom att vara en kvart sen så drar han upp oss i detta skyffe med mögliga mattor. Det var omöjligt att ens få ut sig något om detta rum, som skulle varit två. Det jag kan berätta var ju att bredvid denna minimala kokplatta(inte ens en ugn) så öppnar dom en genomskinlig liten dörr, och vips – det var duschen. Aha, så att man kan duscha och laga mat samtidigt då? Så då hade dom satt upp en portabel dusch i hörnet. Ah nej, jag tror inte det va? Vi sprängdes i skratt typ och vände aldrig mer om.

Lägenhet número dos låg vid King’s Cross. Fan vilket mysigt område, här vill vi bo! tänker vi när vi vandrar runt bland mysiga fik och affärer och hustle and bustle och en å och vi går över och BOOOOM! Då kom ghettot. Som en misärbubbla där dom stod i gäng och rökte weed vid busshållplatserna. Fan, vi två höll på att kissa ner oss och sprang omkring bebbrädda bland gatorna med Olivias gps på mobilen! Då sörrni kommer inte vår landlord, aka african mother, utan vi får stå där. Så vi ditchade den rätt mycket.

HUUUUR SOM HELST.

På något vänster hittade vi en agancy: the City Rooms, och bokade möte med en kort, trevlig italienare på deras kontor vid Bethnal Green. Kom dit, wow här var det fancy, och så visade han oss massa lägenheter som dom förmedlade. Alla såg för bra ut för att vara sant och var fett billiga (London-pris mätt) och så vips så kom en upp som hade vardagsrum också! Det är en äkta bristvara här, ska ni veta.


Miss Olivia framför vår busshållplats, med lägenheten till vänster och en miljon tänkar och ett svårt beslut i huvudet

Så Paolo stoppade in oss i hans bil och så körde vi ut mot Victoria Park som ligger 10min i trafik från Bethnal Green. Alltså oh my, det vimlade av snygga människor överallt, och vi avgudar sånna hippa så vi rådiggade det direkt, över en flod med båtar, en fett gosig marknad bredvid och en megagigantisk park med en damm! Det här sörrni, var gudomligt jämfört med föregående mardrömmar till visningar. Sen är jag ju dösvag för brittiska barn, för är så fashinerad över deras språk, och dom cyklade omkring och lekte och spelade basket och hade sig! Rummet var fett fint också, ena toan katastrof – big time!, men en annan som är fullständigt rosa (golv, tak, väggar, badkar, zink – toto!) och stort! Vardagsrummet hade en balkong också och ett minilitet kök, score! En svensk brutta, en spansk flicka och en annan spansk don juan tydligen.

Tror ni inte att det är ett annat par där och tittar då? Jo, så vi blir ju fan hur stressade som helst och hetsade, för det var ju hur bra som helst (lätt överdrift, men båda gillade det). Hur ska man våga skriva på ett kontrakt bara sådär för 6mån? Sånt vill jag ha en förälder som gör, typ. Det var fett långt från tuben dock, men, lyssna här nu:
bussen som går 24/7 stannar exakt utanför vår dörr och kör till Brick Lane och Shoreditch och Oxford Street och todo – woho!


SÅ GOTT FOLK: idag har vi flyttat in! Just nu sitter vi med uppackade väskor och bäddade sängar och surfar på vårt inklusive-wifi och älskar fan tillvaron. And that’s how we became east enders. Och ah, vi har en naken brud på väggen som är så jävla sugen på att åka ut genom fönstret.

Linn