Bishat: “Jag varvade totalt stök och dåliga beslut med att ligga i badkaret och grina”

Bishat inledde sitt musikår explosionsartat genom att släppa en anti-alla hjärtans dag-låt på alla hjärtans dag. Låten som heter “Unholy Romance” tillägnades alla som inte fick röda rosor den dagen. Hennes senaste singel “Dream About Me” släpptes så sent som i fredags och handlar om rädslan för förändring. Dessa låtar är 2 av 4 från hennes kommande mixtape, Q417, som släpps den 7e april. Vi mötte upp Bishat för att prata om kärleken till musiken, konflikter och kontraster i låtskrivandet och om hennes kommande mixtape såklart.

Du har precis kommit hem från Etiopien, vad gjorde du där?
– Jag hälsade på min mamma som flyttade tillbaka dit för 7 år sedan. Jag försöker åka dit en gång om året. Det blir mitt break, det är svårt annars att vara ledig men där finns inte så mycket wi-fi och sen är det ett helt annat tempo där vilket gör det mycket enklare att slappna av. Jag kommer ur musikbubblan och rebostar systemet. Det är min räddning varje år.

Kommer du ihåg när du först blev intresserad för musik?
– Jag minns inte riktigt men jag var väldigt liten. Min mamma hade massa gamla vinyler hemma och min bror som är 9 år äldre än mig var verkligen en musiknörd. Skulle jag hänga med honom var det att följa med till skivbutiker och bläddra och lyssna bland skivor så jag fick det väldigt tidigt. Dock blev jag ganska lat för jag blev matad med så mycket musik. När jag var liten och fick följa med på gig så letade jag mig alltid längst fram. Vi var på en jazzfestival och helt plötsligt hamnade jag på scenen, som 3 åring. Så jag har alltid älskat musiken och alltid velat syssla med den.

Vad tror du hade hänt om du inte kunde sjunga, när du älskar musik så mycket?
– Jag vet inte, då hade jag väl fått skriva musik till andra artister. Skriva och prodda men det hade absolut varit en sorg.
Jag har alltid haft en ganska stor osäkerhet med min röst. Det kändes alltid som att folk förväntade sig att jag skulle låta på ett visst sätt. Att jag skulle ha den sjukaste soulrösten och jag har aldrig haft det. Så ganska länge kände jag att min röst inte var något speciellt, jag kunde sjunga men inte mer än så. Men ju äldre jag blev och ju mer jag började jobba med det så insåg jag någonstans att det jag har, det är det som gör mig unik och det är mitt sound. Det viktiga är hur en uttrycker sig och förmedlar en känsla och då blev det nästan att det blev en stolthet för mig. Jag låter inte som folk förväntar sig att jag ska, jag kanske gör mer pop än soul men jag har mina influenser och det är det som är jag.

När kände du att osäkerheten släppte?
– Det var ändå ganska sent, kanske för tre år sedan. Den kan fortfarande finnas där, det är inte så att jag har en Adele röst men det måste en inte ha. Det är klart att jag önskar att jag kunde sjunga som Whitney Houston, men det kan nästan ingen. Ju mer jag kommer in i att skriva texter och melodier då blir det helheten som är grejen mer än att ”åh jag kan waila såhär”.


Skriver du allt själv?
– Ja, jag skriver mycket med folk också men texterna brukar alltid komma från mig, de mesta av melodierna med men skriver en till andra artister där är det mer öppet och då brukar jag jobba med fler.

Skriver du mycket till andra?
– Ja, en del faktiskt. Inte jättemycket som är ute än, en skriver ju mycket som en inte vet om det blir något också men ungefär 50/50 av tiden. Jag vill verkligen ha en låtskrivarkarriär med. Det fungerar väldigt bra den balansen att skriva till sig själv och andra. Jag blir så himla självkritisk när jag skriver till mig själv, ibland skriver jag inte ett ord på flera timmar, jag blir kritisk efter en mening, det är lättare att låsa sig då. Det är en annan distans att skriva till andra. Det blir lite som ett skådespel.

När du skriver till dig själv, var finner du inspiration då?
– Det är nästan alltid mitt liv, har du gått igenom någonting så ser du allt på ett annat sätt, du minns helheten, alla detaljer som jag tycker gör att storyn blir mer tredimensionell och helt enkelt känns mer.

Din musik beskrivs ofta som mörk pop, är den det?
– Ja, det tycker jag. Det som gör den mörk är väl texterna och temana, även om jag sjunger om att jag är kär så är det ” jag är kär och det är sjukt jobbigt för jag är sårbar etc.” Det är konflikterna och kontrasterna som jag tycker är mest intressanta och som ger mest känslor. Jag skriver ofta för att skriva av mig och då skriver en om det som känns mest.

Det är alltså en blogg i sångform?
– Exakt, fast jag skulle nog inte skriva om det jag skriver texter om i en blogg. Tur att en inte tänker på hur självutlämnande det är när en skriver. Det känns som en lindar in det så mycket i melodier och annat så det känns inte riktigt lika naket som att säga det direkt till någon eller skriva det i en blogg.

Berätta lite om din nya singel.
– “Dream About Me” heter den, den är också mörk. Den handlar egentligen om rädsla för förändring. I det här fallet en förändring i en relation, vare sig det är att en precis träffat någon eller att något håller på att ta slut. En person i förhållandet växer eller behöver något annat. Hur en blir rädd för det och håller fast jättehårt, ironin i det är ju att oftast är det det som sedan förstör relationen. Den handlar om dåliga sidor av kärlek, osäkerheter. Det finns en mening i texten som går ungefär att ”stannar du inte här så vill jag dig inte ens väl” och det är ganska osmickrande att sjunga så om sig själv men allt är ju inte så himla fint.

Varför skrev du den?
– Jag gick igenom en förändring, egentligen med mig själv. Jag var i ett förhållande och det kändes som att allting förändrades och jag ville inte. Jag behövde den men jag var livrädd för den. Så jag skrev om den känslan som fanns i mig då, sen tog ju det förhållandet slut. Det här mixtapet är ju sjukt mörk för att jag var väldigt deppig och gick igenom en slags livskris i höstas. Vem är jag, varför är jag, vad vill jag, orkar jag ens? Jag varvade totalt stök och dåliga beslut med att ligga i badkaret och grina. Någonstans där emellan gick jag till studion och skrev lite låtar.

Men du mår bättre nu?
– Jag mår bättre nu!

Nu är det snart vår, vad ser du mest fram emot med den?
– Det är första gången jag släpper flera låtar, det känns som att jag visar mer vem jag är. Jag ska göra en video och sätta ihop ett team av folk jag gillar att jobba med. Jag är väldigt redo att ta det här till nästa nivå. Jag ska försöka åka ut och spela, nu har jag inte så mycket annat att fokusera på så jag ska verkligen satsa allt på det här och få det att flyga.

Kommer det ett album?
– Ja, det tänker ja. Jag tänker att det här mixtapet, jag kallar det för ett mixtape och inte en EP för jag skrev låtarna under en period då jag inte mådde särskilt bra. Lite som att det är ett avslutat kapitel i mitt liv, ett litet sidoprojekt i väntan på att albumet ska komma sen. Det är 4 låtar på mixtapet och nu har jag släppt 2 av dem och sen 2 till.
När det är ute ska jag ha livets fest. Jag ska nog ha en lock-in releasefest! Ingen får gå hem.

Lyssna på Bishats senaste singel från hennes kommande mixtape Q417 här:

Stort tack till Sara Stenfors för makeup och till Haymarket för location.