Sarah Klang: “Det har kommit mycket muppar på vägen”

Sarah Klang är sångerskan från Göteborg som inte lämnar någon oberörd. Med hennes magiska röst och sångtexter får hon ögon att tåras och med hennes tidlösa, eleganta stil går det inte att låta bli att vända på huvudet en extra gång när en ser henne på gatan.
Radar mötte upp Sarah på Hallwyska palatset i Stockholm för en intervju och fotografering, när vi först får syn på henne står hon och pratar med en man i shoppen som tror att hon jobbar där på grund av hennes klädsel, och det var tydligen inte den första som misstagit sig för det den dagen.

Det har gått väldigt fort för dig, hur är det att helt plötsligt bli en publik person?
– Jag vet inte. Ibland märks det inte av alls, jag kände väl att det blev en ganska stor ändring efter På spåret. Att folk började känna igen mig. Men Göteborg är ju inte så stort heller. Det är mer i sociala medier jag märker av det. Det har gått väldigt fort överlag, det var bara för 2 år sedan jag började göra det här.
Ibland är jag helt manisk och känner att ” det här är så kuuuul” och andra dagar känner jag bara ” vad gör jag??” I grunden får en bara tänka bort allt runt omkring som är jobbigt, typ vissa intervjuer. En sådan här intervju kan jag tycka är nice för det känns lite som det är på mina villkor medan andra som intervjuar är helt off inte alls vet vem jag är, då kan jag få ångest efteråt.

Vad kan de fråga då?
– Jag men typ ” hur känns det att vara tjej”

Är det den vanligaste frågan?
– Nej, men många manliga journalister frågar lite såhär ” jag har kollat på din instagram och du är lite feminist och så, men du har bara män i ditt band hur ställer du dig till det”?
Öh ja, vad tror du? För att det finns mest män, jag är omringad av män hela tiden, kommer de och tar en plats i mitt band och är jättehärliga personer så kör. Det är inte som att jag kommer könsfördela mitt band jag kommer inte lägga in någon politisk del i det och jag som artist är inte heller ett feministiskt statement. Det är mycket frågor om det och min kostym, om jag är ett alter ego och då svarar jag att ” nej det är mina kläder” Det tror jag folk inte fattar att det kan vara lite otrevligt.
Nej men för att gå tillbaka till ursprungsfrågan, överlag är det verkligen kul. Det har gått från att jag inte gjort så mycket i mitt liv till att göra något som jag anser vara vettigt av det. Jag får vara kreativ, jag festar inte lika mycket. Jag har något att lägga fokus på.

Hur kommer det sig att du beslutade dig för att bli artist?
– Jag tror inte att det handlade jättemycket om att jag ville bli artisten Sarah utan det handlade om att jag ville skriva musik. Jag skrev musik i gymnasiet men när jag tog studenten hamnade jag i den konstiga loopen av att jobba och festa, jag var inte kreativ under flera år. Flängde mest omkring och hade ångest över att jag inte visste vad jag ville göra av mitt liv. Jag visste att jag ville gör musik men jag visste inte hur jag skulle göra den. En dag tog jag mig i kragen och kollade vad jag hade skrivit för material tidigare. Sen drog jag ut och spelade två spelningar, en på Jazzhuset och en på en svartklubb. Jag hade med mig min polare Jens som spelade orgel och keyboard och ganska snabbt efter det träffade jag min manager Johan som i princip direkt sa att vi borde spela in. Han tyckte att jag skulle köra fullt ut.

Hur kändes det? När någon kommer och säger att ”du kan bli artist”?
– Både kul och obehagligt för en har hört att det finns mycket weirdos där ute, jag trodde ju att han också var en sådan. Typ modell för en dag känslan. Men sen visade det sig att han inte var det, idag är Johan en av mina bästa vänner.
Det har kommit mycket muppar på vägen. Mycket otrevligt folk, bolagsmänniskor som har dålig attityd och tror att en ska bli lockad av deras dåliga beteende. Att de är mansplainiga och bara snackar, men jag är inte intresserad av det jag vill bara ha 100 % kreativ frihet och göra min musik. Jag är inte så intresserad av pengar.

Känner du att du hela tiden fått vara vem du är?
– Ja, det är också för att jag inte har något skivbolag, jag har gjort allting själv. Jag har sytt upp mina scenkläder, klätt mig själv och mitt band, skrivit all musik själv. Jag har inte tagit in mer folk än som behövs och jag vill hålla det så. Ju bättre det går desto fler vill ju in.

Hur kommer det sig att du låter och ser ut som du gör? Det känns som det kommer fler och fler popartister i Tove Styrke style men du har ditt eget uttryck både kläd och sångmässigt.
– För det första så finns det inte kläder i min storlek att handla på typ valfri stor kedja i Tove Styrke style. Det kan vi ju börja med att understryka. Självklart är inte det the main reason men jag har tänkt på det så himla mycket att om jag hade varit en jeans och t-shirt tjej, var hade jag handlat? Monki har till storlek L på sina jeans, vad är det ens? Bortsett från det då, nej men jag började köpa loppis grejer i tidig tonår och tyckte om det. Jag har aldrig haft byxor, jag försökte ha jeans en gång i högstadiet men gillade det inte alls och kände mig jätteful.
Jag har fått jobba med min kropp på ett annat sätt antar jag, hur jag kan klä mig för att känna mig snygg. Klänningar känner jag mig snygg i så det utvecklades till ett stort intresse sen blev vintage ett stort intresse så jag började jobba på olika second hand butiker och sen har jag samlat på mig väldigt mycket. Sen blev teater kostym ett jättestort intresse så hade jag inte gjort musik hade jag velat jobba med det.
När jag började spela handlade det enbart om att jag ville göra mig fin inför spelning och sen upptäckte jag vilken look jag gillar att ha när jag spelar. Den har utvecklats naturligt, jag har ju gått igenom massa olika stilar men har nog haft samma stil sen jag var 22.
Jag uppfinner inget nytt, min musik är inspirerad av gammalt och min estetik är inspirerat av gammalt, det är inte som att jag uppfinner hjulet.

Det är ändå ganska ovanligt i nutid.
– Jo men det är det, jag försöker att inte nischa in mig på en speciell vintage stil heller. Jag tycker om att inspireras av olika, t.ex. en film karaktär eller bygga upp en karaktär själv t.ex. ”jag är en brud som bor i öknen och har en häst” sen är grundtråden i allt just nu, countryestetiken för det är den jag tycker är fetast. Jag har ju inget band till det egentligen, den är ju amerikansk och jag har inte ens varit där.

Nej, hur kommer det sig att du är så intresserad av country?
– Jag tycker bara den är fet och snygg. Jag har alltid gillat gamla spagetti western filmer. Men en får lägga sin egen spinn på det. Vi ska åka till Austin i mars för att spela på en stor festival. Då är jag verkligen i meckat av hattar och boots.

Kommer du shoppa för mycket?
– Ja det kommer jag. Jag är bara rädd att folk inte ska fatta att jag bara är inspirerad av countryn jag är ingen countrysångerska. Jag tycker bara det är en fin stil.
En annan sak är att jag är livrädd för vapen jag hoppas att ingen har vapen på sig, då kommer jag få en ångestattack delux…

Men eftersom du har en stil som är inspirerad av gamla stilar, har du många äldre fans?
– Alltså jag har en väldigt blandat målgrupp. Senast jag spelade på Pustervik sa bokarna att publiken bestod av folk i alla åldrar. Alltifrån folk som är äldre än mina föräldrar till unga tonåringar. Nu ska jag säga något fjantigt här men min musik är tidlös. Det är inget nytt och svårt att ta till sig.
Vad jag kan tänka mig är väl att folk som såg mig i På spåret och förväntar sig att jag ska vara en gullig helylle tjej kanske får sig en mindre chock om de går in på min insta.

Efter på spåret skrev ju expressen rubriken ”Sarah klang chockar alla i på spåret”
Jag trodde att du visat brösten eller något…
– Ja det trodde jag också! Att jag gått in och kuppat På spåret. Men jag hade inte gjort någonting, jag var där och sjöng lite. Det var en så tråkig artikel, det var den fulaste printscreenen på mitt face i hela världshistorien. Sen att det tagit en bild på Fredrik Lindström när han är helt chockad och klistrat in är ju också helt tagen ur kontext. Han satt lugnt och stilla på sin plats och det var inte kalabalik i studion.

Det här med att du kallar dig för The saddest girl in Sweden, vad kommer det ifrån?
– Det började med att jag kallade mig för The saddest country girl in Sweden och sen började jag jobba med ett tyskt bolag som sa att jag var tvungen att ta bort country för att ingen fattar att jag är ironisk. ”De tror att du tror att du gör renodlad country”.
Jag tycker nog bara att det är en nice slogan, jag hade den på en mantel när jag spelade på Stay Out West, och tycker det går bra ihop med mitt album och estetik och jag är ju en deprimerad människa. Det går ju inte att hymla med, en kan ha många lager som människa, jag är uppenbarligen inte inlagd på psyk, jag är ju här.

Klär du dig så fint som på scen i vanliga fall också?
– Jag har två lägen, antigen ser jag ut som att jag bor här på Hallwyska, eller så ser jag ut som en crack pundare. Då har jag ungefär på mig ett nattlinne med en uttorkad mensfläck och en gammal morgonrock. Jag gör iordning och piffar mig väldigt mycket inför musiken och tycker att det är kul, men till vardags orkar jag inte.
Min piffiga stil är också väldigt spretig, antigen är jag en västernkvinna, inte en cowboy utan typ en Amish tjej, jag är super-inne på mormoner och amish people just nu. De klär sig så bra. Eller så tänker jag att jag är en lite 80-90-tals mamma, blommig klänning och tofs, det är en enkel look, eller så är jag typ ganska slutty men någon tajt trasig klänning och sen jobbar jag utifrån det. Det är de tre lookerna jag har.

Du släpper ditt debutalbum snart?
– Det släpps nu den 9e februari. Det känns skitkul. Det har varit klart länge och jag har redan börjat jobba på nästa. Halva albumet är ju redan släppt, vi har släppt 5 singlar. Det ska bli fett att folk får höra det och sen ska vi ut och turnera.

Varför heter den Love In The Milky Way?
– Jag tycker det beskriver innehållet bra och jag ville att det skulle ha ett kitschigt 80-tals albums namn. Jag hatar album som heter typ ”Skog” haha eller jag vet inte, det låter också överdådigt. Milky Way är typ ett av mina favoritord och love säger jag 18 000 gånger på skivan. Det ser snyggt ut med. Det är viktigt.

 

Sarah spelar på Pustervik den 17e februari samt medverkar i Sverige tolkar Bowie den 20e februari i Globen.
Sarahs instagram hittar ni här —> https://www.instagram.com/sarahklang/