Introduktion: Hanna Bergström

I sin blogg på Radar delar Hanna Bergström med sig av sitt liv i London. Det är utflykter, kläder, tankar och nattliga eskapader. Vi ställde henne några frågor för att få veta mer om vem hon är.

Berätta mer om dig själv.
– Jag heter Hanna och föddes i september år nittonhundranittiotre. September och maj är mina två favoritmånader. Jag är liten på jorden, men stor i orden, brukar det sägas. Prata tycker jag nämligen hemskt mycket om. Även att se det fina i livet. Dessutom tänker jag hemskt mycket på saker och ting. Jag tycker om livemusik, talanger – vilka som helst, restarangbesök mitt i veckan, fotografi, böcker och varm choklad. Jag är energisk och optimistisk, men lite naiv. Mitt största intresse är fotografi, digitalt som analogt.  Jag kommer ifrån Stockholm men är sedan september bosatt i östra London.

Vad är det bästa med London?

– I princip allt. För även om vi klagar och svär över infrastukturen och lokaltrafiken ibland så är det här så mycket lättare att gå på spelningar alla veckans dagar: bluesjam i Soho en tisdag, nyupptäckta artiser på vår favoritklubb en onsdag, band som har konsert och signerar skivor på Rough Trade en torsdag, körsång helt akapella på National Portrait Gallery en fredag. Och så vidare. Dessutom är det för det mesta gratis. Det är pubarna som är inrökta och varma alla veckans dagar. Det är människorna som inte leder benen hem till TV:n efter jobbet utan istället till dessa pubar för en sen eftermiddagsöl. Det är snön som aldrig riktigt kom och våren som slår ut mars. Det är all tegelsten och asfalt och överallt de oväntade gröna parkerna. Det är marknaderna med böcker för en pund och god mat för två. Och framförallt är något av det bästa att folk håller sig unga i den här staden så mycket längre. Man tillåts vara ung så länge man själv behagar och vi träffar människor som är nitton, tjugotre, sjugosju och trettiotvå. Så många som jobbar med sina drömmar, så mycket kreativitet som sprudlar på gratis event och workshops och här finns möjligheten att hjälpa till, samarbeta och assistera till en mycket större utsträckning än hemma. Sedan är det ju den egna lägenheten där vi sover för många, har middagar, förfester och efterfester. Sedan balkongen i vår förstås. Jag känner mig hemma här och livet känns lite mer levande.

lookbookhatt


Hur ser en vanlig dag ut för dig?
– En vanlig dag. Jag gör arga gnyenden när klockan ringer och säger varje dag att jag aldrig vill lämna vår säng. Vill bo i den för alltid och cementera fast mig där. Till slut kommer jag upp och tar på mig kläderna jag oftast lagt fram kvällen innan för att jag inte ska bli stressad och sen som jag annars ofta blir. Sedan äter jag gärna yogurt med lite för söta flingor och mackor med ost och skinka. Brödrosten är vår bästa present här i london. Sedan beger jag mig veckans flesta dagar till jobbet, till vintagebutiken Rokit i Covent Garden. Bästa jobbet. Där pratar jag med kunder som jobbar i området dagarna i ända, eller ungdomar i band, eller om idéer till projekt med folk som springer ärenden åt andra. Mest bara struntprat med mina arbetskamrater kanske. På kvällen går jag gärna till Sohos pubar där man kan titta på fascinerande jazzmusiker och talangfulla improvisatörer. Annars går vi till puben runt hörnet, eller bjuder hem vänner på middag i lägenheten som är vår alldeles egna. En ledig dag ser jag mig omkring, fotograferar, framkallar film och spatserar.

Vad gör du om tio år?
– Om tio år har jag halvåret kvar till trettio. En av många milstolpar. Jag har förhoppningsvis ett jobb där jag tillåts vara kreativ, fantasifull och även möta människor. Det är min dröm. Jag tror att jag då återigen kommer att bo i Stockholm och förhoppningsvis bo i en rymlig, ljus och öppen lägenhet i Vasastan. Jag bor förhoppningsvis med min kärlek Felix och jag har länge sagt att jag runt denna ålder vill ha barn. En pojke och en flicka om jag helt får bestämma. Annars så kommer jag nog fortfarande fascineras lika mycket av livemusik, sjunga jämt när jag är ensam, bjuda på middagar med råvaror som inte endast är det billigaste erbjudna i matbutiken och roa mig med saker så som bio, konserter, teater, musikal och kurser. För är det något London lärt mig är att man inte ska sluta leva och roa sig för att man blir äldre än tjugofem.

Vad kommer vi att få se i bloggen?
– I bloggen kommer ni att få se delar av mitt liv, vilket innefattar fotografi, olika små projekt, kläder, tankar, skriverier, livet däremellan samt sådant som inspirerar mig. Ni kommer få ta del av min förvirrade ungdomsjäl och det pulserande hjärta som brinner för mycket. Jag vill försöka inspirera andra så som så många inspirerar mig.

Hannas blogg hittar du här.