Första halvan av 2017

Vad var sämst?
Att min mamma blev sjuk. Att hon drogs med en lunginflammation hela januari och att de under ett läkarbesök upptäckte en knöl vid hennes lever. Att hennes cancer var obotligt och att hon fem veckor senare dog på sin 55:e födelsedag. Att hela våren omslöts av en tjock grå filt som ibland kändes som att den skulle kväva en.

Vad var bäst?
Alla som funnits där genom allt det här. Miranda. Clara. Min familj. Och framförallt Magnus. Han har varit en sådan klippa för mig och funnits för mig hela tiden, varje sekund av denna skitvår. Haft mat redo när jag kommit hem från jobbet, hållit om mig när jag inte kunnat sova och låtit mig få känna allt jag velat känna. Utan att döma eller tycka.

 

Vilken månad var din favorit?
Den första halvan av 2017 har liksom flutit ihop till en enda massa, så det är svårt att säga. April var nog den månad då allt kändes som lättast, då det var i gränslandet mellan att inte riktigt förstå vad som hänt samtidigt som vi fick tid att landa här hemma i Stockholm efter en vår av resande. Fick också följa med Magnus familj till Prag, vilket var så himla himla välbehövligt.

Gjorde du något du aldrig gjort förut?
Jo det kan en väl säga. Förutom allt som min mammas sjukdom innebar, gjorde jag mycket nya saker på jobbet. Var med på min första stora produktion, jag fick mycket ansvar med stora kunder och sånt. Så rätt mycket jobbmässigt ändå, trots att våren blev lite av en mellanperiod.

Har du rest?
Till och från Umeå i princip varje helg under hela våren. Efter begravningen och min pappas flytt desto mindre, men förutom ovan nämnda Prag har vi hunnit med Köpenhamn och Paris. Det har varit ganska intensivt och i efterhand kanske det hade varit bra att dra i handbromsen ibland, men samtidigt har det nog varit ganska skönt att få leva lite också.

Vad har varit svårast?
Att orka fortsätta när det känts som tyngst. Att orientera sig i sin sorg och inte veta vad som är okej att känna.  Att bo 80 mil från min pappa som nu lever ensam och att oroa sig inte bara för sig själv utan också för de i min närhet.

Har du lärt dig något?
Massor tror jag. Främst om hur sorg påverkar en och hur mycket det kan skaka om en från grunden. Det känns som att jag har åldrats tio år på en vår, på gott och ont. Mest av allt har jag dock lärt mig att en faktiskt klarar av att fortsätta framåt, även när det känns som att det inte går mer.

Vad har varit soundtracket?
Har lyssnat väldigt lite på musik den här våren, och väldigt blandat när jag väl lyssnat. Upptäckte dock Sampha i mars, och har lyssnat mycket på singlarna som Frank Ocean och Erik Rapp släppt.

Hade du några mål för halva 2017?
Hmm. Mest var det nog att våga ta det lugnt mer, vilket jag nog ändå har varit bra på emellanåt. I alla fall när det krisar som mest.

Vad ser du fram emot resten av året?
Att ha semester, få vila och försöka landa i allt. Åka till Italien och Österlen och min familjs sommarstuga i Angsjön. Så småningom också hösten, och allt som väntar framöver.

Lista av Sandra Beijer

SparaSparaSparaSparaSparaSpara

Leave a comment