Två böcker som jag läst

De senaste två veckorna har jag läst två böcker, av den franska författaren Édouard Louis, som jag tyckt väldig mycket om.

Den första, Göra sig kvitt Eddy Bellegueule är en självbiografisk bok om Édouard Louis uppväxt som homosexuell i ett nordfranskt arbetarklassamhälle. I boken för vi följa Eddys liv i den lilla byn, där den socioekonomiska statusen är låg och livet hårt, och där män har jobbat på samma fabrik i generation efter generation. Samhället är patriarkal värld, där män förväntas vara hårda, dricka pastis och slåss, medan kvinnorna ska vara lugna, tygla sina män och ta hand om sin familj. De som vågar sig sticka utanför denna norm slås tillbaka, inte sällan med våld.

Det märks tidigt att Eddy är annorlunda. Feminin, inte hård. Han går annorlunda än de andra pojkarna, för sig annorlunda och pratar annorlunda. Tidigt försöker han därför passa in i den mall som finns för hur pojkar ska vara. Han söker sig till andra pojkar, gör pojkaktiga saker och försöker ständigt parera i en snäv, maskulin värld, där han inte passar in men inget hellre vill göra.

Det blir tydligt hur Eddy Bellegueule, eller Éduoard Louis som han numera heter (efter ett namnbyte, för att ytterligare förtydliga just detta uppbrott), vill göra upp med sitt förflutna. Göra sig kvitt Eddy Bellegueule är en rak och ärlig skildring av arbetarklassen och dess rasism, sexism och homofobi, men också av hur våldet är något som klassamhällets strukturer tvingar fram. Människor som klandras av andra och av sig själva för deras livssituation och öden, men försätts samtidigt i bojor nästan omöjliga att bryta sig loss ur.

Boken är en smärtsam historia om våld, att inte höra hemma och till sist vilja fly, om det någonsin går att fly från sin historia helt och hållet?

Édouard Louis andra bok, Våldets historia, är också en självbiografisk bok som kretsar kring våld, men mer specifikt den våldsamma händelse som drabbade honom en julaftonsnatt och det som följde månaderna efter.

Boken handlar om hur Louis en kväll på väg hem över Place de la République och stöter på Reda. De går hem ihop och efter att de legat sker en rad händelser som gör att allting eskalerar och slutar i mordhot och våldtäkt. I takt med att han återberättar historien, för folk i hans närhet, familj, polis och läkare, får en som läsare en inblick i eftermälet av ett sådant trauma.

En får följa Louis när han berättar om det han varit med om och vad som sker när olika personer får ta del av hans historia. Både de rent psykologiska effekterna av att behöva återberätta och därmed återuppleva genom polisförhör och läkarbesök.

Men också om vad som händer med en historias ägandeskap när den uttalas högt.

Våldets historia är en sån himla, himla bra bok. Edouard Louis skriver helt fantastiskt, om rasism, våld och fattigdom, och väcker tankar om livsöden och om vad det egentligen innebär att vara offer och förövare. Läs den!

Vad läser ni just nu?

SaveSave

Comments

  1. Sofia

    Tack för tips!

  2. Amanda

    Har varit sugen på att läsa honom sen han var med i Babel första gången, men nu ska jag verkligen ta tag i det eftersom du rekommenderar dem!

    1. Eric - smdlnd

      Åh, har helt missat att han varit med där. Har läst lite intervjuer med honom och han verkar superintressant att lyssna på! :)

  3. Amanda

    Tack för bra boktips!!

    Började nyss på den tunga klassikerserien Utvandrarna, som jag hittils tycker är mysig på något vis och fortfarande sjukt aktuell.

    Innan detta läste jag Ett litet liv, som jag hittade bland annat tack vare din recension:)) Har aldrig läst någonting som tagit tag i mig så starkt som den. Läste ut den på tre dygn ca. Så jäkla bra alltså, men också väldigt hemsk och jobbig såklart.

    1. Eric - smdlnd

      Åh, intressant! Har själv inte läst dem men kanske borde :)
      Ja gud, Ett litet liv är ju det värsta och bästa jag läst typ! Kul att du också gillar! :D

Leave a comment