Antwerpen del 1 – Den första förmiddagen

Godmorgon! Det är dags för det första inlägget om vår resa till Antwerpen, nämligen om vår första förmiddag.

Runt elvasnåret, efter lite förseningar och sånt, hade vi nämligen kommit fram hit – till centrala Antwerpen.

Vi hade klivit upp strax efter 4 på morgonen för att hinna med morgonflyget till Bryssel, men var ändå rätt pigga så när vi lämnat väskorna i lägenheten gav vi oss ut på staun på jakt efter lunch.

Förbi pampiga butiker, som Dries Van Notens flaggskeppsbutik Het Modepaleis.

Och gulliga små gränder.

Och fina fasader.

Och till slut kom vi fram hit, till helvegetariska caféet Cesar i stadsdelen Het Zuid, där vi skulle äta lunch.

Mitt fina lunchsällskap, som precis som jag just hade börjat märka av sömnbristen och var lite låg.

Efter lite mat blev det dock bättre. Jag åt en bowl med blomkålshummus och blomkålsbiffar (som var helt okej men ingen fullträff) och Magnus en macka med ägg och fetaost.

Sedan gav vi oss ut igen för att utforska området. Vädret var tyvärr riktigt deppigt, grått och glåmigt och med regn som hängde i luften, men tyckte verkligen om Het Zuid. Tydligen ska området vara lite som Söder, med många caféer och barer och butiker, men när vi gick där en grå torsdagsförmiddag var det rätt dött.

Fanns dock många fina hus och gator.

Och lite här och var hade våren börjat krypa sig fram.

Efter en stund blev vi kaffesugna och stannade till på Tinsel, som jag också märkt ut på min Google Maps med etiketten “fint kaffeställe/lunch”.

Vi drack varsin kopp superstark cortado och började planera hur vi skulle lägga upp vår dag.

Vi bestämde oss för att bocka första punkten på vår lista – Klosterstraat, en gata som sträcker sig från stadsdelen Sint-Andries till de gamla delarna av stan och som är full av antikbutiker.

Vi gick från affär till affär som drevs av skumma belgiska män med grånande hår och hornbågade glasögon vilande på nästippen, och rotade runt bland bråtet med blandat resultat. Så mycket underligt, med art deco-fåtöljer som hade platsat på typ Dusty Deco blandat med gammal klosterinredning, skolbänkar och knasiga statyer.

Strutsskelett någon?

När vi började närma oss de gamla delarna av staden hade dock himlen öppnat sig och regnet började ösa ner.

Så vi smet ned hit, till St Anna-tunneln, en gång- och cykeltunnel som går under floden Schelde som flyter genom staden.

Magnus googlade lite medan vi gick, och den byggdes på 30-talet för att underlätta för Antwerpare att ta sig mellan de olika stadsdelarna men utan att störa trafiken med fraktfartyg på samma sätt som en bro hade gjort. Varsågod för historielektion.

En dryg 10-minuterspromenad senare var vi framme på andra sidan.

Och vid det laget hade regnet avtagit lite och genom diset kunde vi skymta staden på andra sidan vattnet.

Men det var också ungefär det man kunde göra på den sidan om floden, så ganska snart gick vi tillbaka ned i tunneln.

Och gick tillbaka in till stan.

Leave a comment