Om att vara tillräcklig

Godmorgon!

Just nu sitter jag och äter frukost framför datorn medan jag skriver detta. Om några minuter landar Magnus på Arlanda, och när han är tillbaka inne i stan ska vi mötas upp på en mack, hyra en skåpbil och köra till Solna för att hämta nya köksstolar som jag spontanköpt på Blocket i helgen. Det känns skönt att Magnus är tillbaka och kan hålla mig sällskap igen. De senaste dagarna har jag dock försökt att på riktigt ta vara på att vara ensam eftersom jag sällan är det numera. Jag har legat i soffan i morgonrock medan förmiddagen övergått till eftermiddag och kväll, jag har ätit ostmackor till lunch och middag och jag har facetimeat i fyra timmar med Amanda i New York. Men framförallt har jag låtit mig själv få stanna upp och tänka.

Jag tror det är bra att ifrågasätta sig själv då och då. Inte ifrågasätta som i att peta i sina känslor och tvinga fram problem som man så ofta gör, utan snarare granska sig själv och sin livssituation. Ifrågasätta det stora ekorrhjul man själv och alla omkring en är inne och fundera vad som faktiskt får en att må bra. Ofta kan jag känna en sådan hatkärlek till denna stad jag valt att bo i, där man själv och så många runt omkring alltid ska prestera, stressa över någon slags karriär och hela tiden försöka göra rätt för sin framtid. De senaste två åren då jag bott här har jag mött så många personer som åstadkommit så mycket men som ändå mår dåligt och har ångest över att hinna göra allt de planerat för sig själva. Folk som i tidiga 20-årsåldern är art directors, fotografer, stylister och pr-personer men som ändå går omkring med en känsla av att inte göra nog. Det är så ofta jag själv trillar dit och känner ett tryck över bröstet när jag tänker på framtiden och på andra har åstadkommit och vad jag själv vill åstadkomma. Men samtidigt vill jag inte vill ha det så längre. När min mamma blev sjuk förra våren sade hon att trots att hon önskat att få uppleva mer, som att få barnbarn, pensionera sig och umgås mer med oss, så kände hon att det hon fått uppleva räckte för henne. Att hon var tacksam för det som blev. Jag vill också känna, och tillåta mig själv att känna, att om detta är allt det blir av mig så är det tillräckligt. Jag vill inte behöva prestera och längta efter något annat som kommer sen. Jag vill låta mig själv känna att det som är mitt liv nu faktiskt är nog. Att jag får tillbringa mitt liv med någon jag älskar och ha massor av fina människor omkring som får mig att må bra. Att få resa då och då. Att få bo i en lägenhet jag älskar och att jag får möjlighet att ha tiden till att skapa sådant som jag vill. Att känna att det är tillräckligt, för mig.

Comments

  1. Julia

    Så himla himla bra inlägg. Att inte tänka “jag kan bli vad jag vill” utan “jag duger som jag är” som dröm.

    1. Eric - smdlnd

      Tack, vad fint att du gillar! ??

  2. Sandra Leone

    Så himla tänkvärt och klokt skrivet.

    1. Eric - smdlnd

      Tack Sandra! :)

  3. Elin

    Alltså finaste Eric du är så himla kreativ och klok. Jag vet precis vad du menar och jag har typ avföljt alla “produktiva” unga för det fyller mig med framtidshets – förutom du. Du är så himla ärlig och äkta och det ger mig så himla mycket energi och gos i kroppen av att läsa din blogg och se dina bilder på Instagram. Du kan åstadkomma vad som helst, bara ge det tid! Stanna upp och känn i allt du gör, så kommer alla upplevelser alltid vara nog!

    1. Eric - smdlnd

      Näe vad fint av dig, tack fina du! Kram!

  4. Johanna

    Klokt, som alltid! ?

    1. Eric - smdlnd

      ??????

  5. Nora

    Har tänkt så himla mycket på exakt det här ett tag nu, har en bit kvar av min utbildning innan jag ska ta master. Master i ett ämne som det antagligen blir svårt att få ett “riktigt jobb” i senare. Denna hets för karriär och framtid bryter ju ned en och därför känns det så tryggt att fler känner så, att vi är många i den känslan betyder ju att det inte är fel på mig, att jag inte kan leva upp till krav, utan att det är ~systemet~ som är kajko. Skönt att veta att man egentligen reagerar helt naturligt!

    1. Eric - smdlnd

      Åh vad spännande! Imponerande med master, men förstår oron att gå en väg som inte ger en spikrak karriär. Men håller med dig om man att det egentligen är systemet som är kajko, inget annat!

  6. Lisa

    Blev så berörd av det här. Fint!

    1. Eric - smdlnd

      Vad fint, tack! ☺️

  7. Anna

    Tänkvärt, vilket självklart meförd reflektion. Funderar själv mycket kring vart jag “är” i livet och jämför mig mycket med andra och hur långt de kommit. Svårt mönster att bryta, men jobbar på att sluta göra det och faktiskt försöka känna mig nöjd med mig själv.

    1. Eric - smdlnd

      Ja det är ju verkligen en ovana man har, som egentligen inte ger någonting annat än ångest. Det är ju en klyscha men tror verkligen att man bara borde jämföra med sig själv, och även utgå från vad man själv mår bra av kontra vad “omvärlden” förväntar sig.

  8. Tove

    Vad fint skrivet, och så tänkvärt!

    1. Eric - smdlnd

      Tack snälla! ??

Leave a comment