En dag på Vaxholm

I lördags vid lunch, efter en lite långsam morgon, hoppade jag och Magnus på tunnelbanan och åkte in till stan. Närmare bestämt till Strömkajen utanför Grand Hotel.

Där vi mötte upp den här glada – Emma! Vi hade nämligen bestämt att vi skulle på utflykt i skärgården över dagen.

Strax efter 12 puttrade vi iväg.

Och guppade bort från stan. Förbi seglande stockholmare och Djurgårdsfärjor.

Vi hittade en plats längs relingen och spanade pampiga villor som vi seglade förbi.

Någon timme senare var vi framme här, på Vaxholm. En sån jäkla idyll ändå, med små hus med vita knutar och lummiga trädgårdar.

Och med båtar som seglade förbi på vattnet utanför.

Vi hittade en klippstrand utanför själva stan där vi slog oss ned.

Och så låg vi och solade, bläddrade i dagens DN som jag och Magnus pulat ned i väskan och åt chips och färska hallon.

Så himla härligt.

Någon timme senare kände vi att det var dags för mat, så vi vandrade vidare.

Vi gick förbi lummiga små stigar som såg ut att vara tagna direkt ur Saltkråkan.

Och så slog vi oss ned på Vaxholms Hembygdsgårds café och beställde mat. Skagenröra och rökta räkor och sånt som man äter på sommaren.

Med mat i magen fortsatte utforskandet.

Vi promenerade längs vattnet så långt det gick.

Förbi klippor och förtöjda båtar tills vi inte kom längre.

Så då vek vi av in mot ön igen.

Vi köpte glass och spejade på gulliga hus.

Och till slut kom vi fram till vattnet på andra sidan ön. Matta av sol hade vi tänkt att bada, men det var säkert knappt 5 grader i vattnet så vi sket i det.

Istället hoppade vi på bussen in mot stan, vinkade av Emma vid Odenplan och så åkte vi hem och åt detta fantastiska till middag. Buffelmozarella med en tomatsallad av både tomater (några av dem i alla fall) och örter från vår balkong. Sådan lyx alltså. Vill aldrig göra annat än att äta sånt som växt på vår balkong.

Comments

  1. Sandra Leone

    Vilken lyx att äta sådant en odlat själv!

    1. Eric - smdlnd

      Ja verkligen, älskar det! :D

Leave a comment