En vecka på Lipari del VI – Spiaggia de la Forbice & ett bra sommarprat

Vi är framme vid torsdagen på Lipari, vår näst sista hela dag på ön, och för första gången på hela vistelsen vaknade vi till ett helt klart väder. Inte ens det vanliga dis som brukar vara runt medelhavet, och vi kunde urskilja Sicilien långt borta i horisonten.

Vi bröt frukosttraditionen något och gjorde äggröra.

Lite vitlöksstekt bröd till, plus färsk frukt.

Luigi kom på besök i vanlig ordning.

Och så hängde vi resten av förmiddagen hemma på terassen.

Jag låg i hängmattan och så drack vi lemonad. Så underskattad dryck ändå? Plus enkel av svepa ihop? Bara att pressa saften från några citroner, röra i lite socker och sedan späda ut med vatten. Så gott när det nästan kryper i hårbotten av syrligheten.

Och så lyssnade vi på sommarprat. Denna dag Katarina Wennstams, som jag tycker var himla bra. Speciellt hur hon satte fingret på vad som skavt i mig när det kommer till fascinationen kring de kvinnomord som skett de senaste åren. Om medierapporteringen och om alla mord- och rättegångspoddar där man i detalj grottar ned sig och göttar sig i kvinnomord. Om hur morden behandlas som deckare och om hur kvinnors kroppar aldrig tillhör dem själva, inte ens när de är döda. Tycker alla borde lyssna!

Sedan var det dags för lunch.

Som denna dag var lite mer ambitiös än tidigare dagar. Pasta pomodoro, med riven pecorino.

Sedan gav vi oss ut på vägarna igen. Denna gång mot Lipari by, och sedan vidare till San Salvatore, en by på öns sydspets.

Där parkerade vi moppen i skuggan intill en gul Fiat.

Och promenerade ner mot havet längs en stig kantad av olivträd.

Magnus hade nämligen hittat en strand på Instagram som vi ville kolla in. Och långt där nere låg den – Spiaggia de la Forbice!

Vi vandrade ned genom vad som kändes som en djungel.

Och till slut kom vi fram till den lilla stranden.

Som vi var nästan helt ensamma på.

Har ni sett något så fint eller

Vi lade oss som vanligt långt bort i ena änden.

Och så läste vi och badade om vartannat.

Vattnet var heeelt kristallklart.

Och en bit ut fanns det klippor som man kunde dyka ifrån.

Och i takt med att solen stod som högst blev det också varmt varmt varmt. Magnus flyttade till skuggan.

Och jag ned i vattnet.

Sedan var det till slut dags att packa ihop vårt pick och pack och vandra tillbaka till moppen igen.

Längs snåriga stigar med utsikt över ön Vulcano i fjärran.

Tills vi till slut var uppe vid civilisationen igen.

Fler inlägg från Lipari:

En vecka på Lipari del I – En långsam semestermorgon
En vecka på Lipari del II – Stenstränder & spektakulära vyer
En vecka på Lipari del III – Vind, vågor & Valle Muria
En vecka på Lipari del IV – White beach & veckans finaste kväll
En vecka på Lipari del V – buffelmozzarellor, badskor & blåslagna ryggar

 

Comments

  1. Ronja

    Kände exakt samma med Katarinas sommarprat!! Mycket av fakta och resonemang kring slutshaming och #metoo hade jag redan koll på MEN sån ögonöppnare kring fascinationen för döda kvinnokroppar???

    1. Eric - smdlnd

      Ja men verkligen, så bra och tänkvärt!

  2. Johanna

    Så fint!
    Ett önskeinlägg: om du skulle renovera ett kök imorgon, hur skulle du vilja ha ditt nya kök? 😊

    1. Eric - smdlnd

      Åh vilken kul idé! Ska försöka knåpa ihop ett sånt inlägg! ☺️

  3. Sandra Leone

    Vilket magiskt vatten. Nästan overkligt.

Leave a comment