Om att vara tillräcklig

Godmorgon!

Just nu sitter jag och äter frukost framför datorn medan jag skriver detta. Om några minuter landar Magnus på Arlanda, och när han är tillbaka inne i stan ska vi mötas upp på en mack, hyra en skåpbil och köra till Solna för att hämta nya köksstolar som jag spontanköpt på Blocket i helgen. Det känns skönt att Magnus är tillbaka och kan hålla mig sällskap igen. De senaste dagarna har jag dock försökt att på riktigt ta vara på att vara ensam eftersom jag sällan är det numera. Jag har legat i soffan i morgonrock medan förmiddagen övergått till eftermiddag och kväll, jag har ätit ostmackor till lunch och middag och jag har facetimeat i fyra timmar med Amanda i New York. Men framförallt har jag låtit mig själv få stanna upp och tänka.

Jag tror det är bra att ifrågasätta sig själv då och då. Inte ifrågasätta som i att peta i sina känslor och tvinga fram problem som man så ofta gör, utan snarare granska sig själv och sin livssituation. Ifrågasätta det stora ekorrhjul man själv och alla omkring en är inne och fundera vad som faktiskt får en att må bra. Ofta kan jag känna en sådan hatkärlek till denna stad jag valt att bo i, där man själv och så många runt omkring alltid ska prestera, stressa över någon slags karriär och hela tiden försöka göra rätt för sin framtid. De senaste två åren då jag bott här har jag mött så många personer som åstadkommit så mycket men som ändå mår dåligt och har ångest över att hinna göra allt de planerat för sig själva. Folk som i tidiga 20-årsåldern är art directors, fotografer, stylister och pr-personer men som ändå går omkring med en känsla av att inte göra nog. Det är så ofta jag själv trillar dit och känner ett tryck över bröstet när jag tänker på framtiden och på andra har åstadkommit och vad jag själv vill åstadkomma. Men samtidigt vill jag inte vill ha det så längre. När min mamma blev sjuk förra våren sade hon att trots att hon önskat att få uppleva mer, som att få barnbarn, pensionera sig och umgås mer med oss, så kände hon att det hon fått uppleva räckte för henne. Att hon var tacksam för det som blev. Jag vill också känna, och tillåta mig själv att känna, att om detta är allt det blir av mig så är det tillräckligt. Jag vill inte behöva prestera och längta efter något annat som kommer sen. Jag vill låta mig själv känna att det som är mitt liv nu faktiskt är nog. Att jag får tillbringa mitt liv med någon jag älskar och ha massor av fina människor omkring som får mig att må bra. Att få resa då och då. Att få bo i en lägenhet jag älskar och att jag får möjlighet att ha tiden till att skapa sådant som jag vill. Att känna att det är tillräckligt, för mig.

Måndag på en tisdag + lite nytt

Godmorgon!

Här kommer ett slags måndagsinlägg, trots att det är tisdag. Jag kom tillbaka till Stockholm sent i söndags och har hunnit med att jobba en dag och försökt komma ikapp med livet. De senaste veckorna har varit lite skakiga och sorgen är ju alltid som värst kring högtider eller som i fredags, mammas födelsedag och årsdagen då hon dog. Men efter en fin och lugn helg känns det som att jag börjar komma på fötter igen. Jag plockade knappt upp varken telefon eller kamera (förutom för att ta några bilder på min systerson Sixten då) på hela helgen och istället åt vi en massa god mat, besökte mammas minneslund, åt frukost framför Vasaloppet, klappade på hundar och myste med Sixten. Är ju tyvärr fortfarande extremt ovan kring barn (hur jag än håller honom så börjar han gråta) men tycker det är så häftigt att denna lilla lilla person en dag kommer vara tonårig, finnig och kanske komma och hälsa på mig och Magnus i Stockholm om vi fortfarande bor här då. Fin tanke.

En annan kul sak är att jag och Magnus förra veckan bokade en resa senare i vår. I april åker vi till Antwerpen i Belgien för en weekend. Har sett flera som varit där i mina flöden på sociala medier på sistone och ju mer vi började kika desto mer kändes det som en sån himla bra weekendstad. Det kommer vara rätt fullt upp för mig jobbmässigt de närmsta veckorna så tror verkligen att det blir ett perfekt paus för att orka fram till sommaren sedan. Plus att jag så så mycket ser fram emot att få resa iväg igen med Magnus. Tänk att jag får upptäcka världen med honom.

Har någon av er varit i Antwerpen? Kom gärna med tips på saker vi inte får missa!

SaveSave

Måndagsfunderingar

Godmorgon! Hoppas ni haft en bra helg. Det har jag. Den bästa på länge faktiskt. Det känns väldigt skönt, då veckan som kommer lär bli lite jobbig. Efter några veckor av lugnt tempo på jobbet drar några nya projekt igång, vintern är back i full swing med temperaturer som här i Stockholm kommer krypa ned mot 10-12 minusgrader och framförallt att fredag är årsdagen då min mamma dog. Om livet hade velat annorlunda hade denna fredag varit dagen hon fyllde 56 men istället blir ännu en påminnelse om att hon är oss saknad. Tänker fortfarande på henne varje dag och ibland griper sorgen tag så mycket att det smärtar. Känns så ogreppbart att det gått ett helt år, 365 dagar. På vissa sätt känns det som att jag åldrats en livstid och på andra som att det lika gärna hade kunnat vara igår. De senaste veckorna har varit lite tuffa men på fredag åker jag och Magnus upp till Umeå och spenderar helgen där med pappa och mina systrar. Tror det kommer vara bra. Både för mig men också för oss alla.

Tills dess är det dock några dagar som ska betas av och så är ju livet. Jag har förberett några inlägg till er som förhoppningsvis ska dyka upp i veckan och nästa. Bland annat ett inlägg som jag glömt bort att publicera sedan januari, vad jag gjorde i helgen, ett recept på ramen (vi har äntligen gett oss i kast med att göra egen hemma) och kanske, om jag hinner, en liten miniguide till Malmö som jag fått önskemål om.

Nu ska jag iväg till jobbet, hoppas ni får en fin vecka!

2018

Hej på er! Här kommer en liten 2018-årshälsning. Hoppas ni haft ett fint nyår och att ni är peppade på 2018. Själv så har jag, precis som alltid den här tiden på året, haft något dygn som varit lite av en dipp. När allt julfirande och nyårsståhej är över känner jag alltid mig lite som en urvriden trasa. Seg, lite nere och ingen energi till att börja tänka på det nya året som är här. Men jag vet ju att det brukar gå över, och säkert även denna gång.

Men hur som helst, tänkte dela med mig av en kul grej jag upptäckte i mellandagarna. För någon månad sedan blev jag intervjuad av Plaza Interiör i egenskap av Månadens instagrammare och nu är numret ute i butik. Pratar lite om instagramestetik, inredning och fototips. Känns så kul, och lite sjukt, att se sig själv i print så där.

Vill ni läsa kan ni göra det ovan eller köpa ett ex i närmsta kiosk.