Slutet.

För 2 veckor sedan gjorde Magnus slut. 

Allt det som varit stannade där, allt det som skulle blivit blir inte längre. Alla resor vi gjort och som jag trodde skulle bli gjorda. Alla morgnar tillsammans och nätter tätt intill som nu inte blir. På några timmar gick jag från att stå stadigt till att förlora min bästa vän, min största kärlek, den jag blivit vuxen med och den som jag trodde jag skulle bli gammal med. Jag vill så gärna, i varenda fiber av min kropp, att det inte skulle vara slut, men vet att det inte spelar någon roll. Inte nu. 

Kanske blir det lättare med tiden. Alla säger ju det, och så borde det ju bli även om man aldrig kan veta. Vad jag vet är i alla fall att allting numera är annorlunda. Annat. Utan honom.

En kort kort söndag som började med snö & slutade söderut

I söndags hade jag en väldigt speciell dag. Efter flera dagar av nästintill vårväder vaknade vi upp till ringlande snöflingor utanför och varje liten hint om en sommar var som bortblåst.

Trots det var vi uppe med tuppen. Det var ju nämligen i söndags som Vasaloppet var. Nästan alltid har den här söndagen varje år sammanfallit med min mammas födelsedag, och när jag var liten började vi alltid den dagen med att vi sjöng för mamma och sedan kröp ned i mamma och pappas säng och kollade på starten tillsammans hela familjen. I år, eftersom mamma inte finns längre och jag inte kunde åka hem till Umeå den här helgen, ville jag se den med Magnus istället.

Vi kurade ihop oss under täcket i soffan och dukade upp frukost på vardagsrumsbordet framför TVn.

Jag hade bakat bröd, vilket jag ju gör nästan jämt nuförtiden känns det som.

Och så åt vi äggröra, drack juice och kaffe långsamt och länge.

Ute ringlade snön, och mittemot lös vår grannes blågrönrödlila ljusslinga som inte varit släckt sedan vi flyttade in i början av november.

När Vasaloppet var slut klädde vi på oss och gick ut i snörusket. Knappt en själ stötte vi på på gatorna, kändes som en spökstad.

Men jag hade lite ärenden att göra. Som att köpa en ny vit skjorta t ex. Här är jag i provhytten på H&M hej hej.

Och efteråt gick vi och åt lunch på Barobao. Åt två varianter med pumpa och rotselleri plus en kålhistoria och Magnus åt samma plus en liten skål med ramen. Sedan hux flux blev klockan mycket och vi fick skynda hem, sedan tog jag min väska och sprang till tåget.

För jag skulle nämligen hit, till Malmö.

Sedan en tid tillbaka jobbar vi nämligen med White Guide, och på måndagen var det dags för årets gala, där de utsedde Sveriges bästa restauranger. Himla himla trevligt var det, att träffa folk som jobbar bakom kulisserna på kända krogar plus få höra intressanta framtidsspaningar om gastronomin de närmsta åren.

Förra söndagen – citronkaka, soppa & sol

Godmorgon! Hur är läget? Med mig är det bra. Just nu sitter jag i soffan invirad i ett täcke och tittar på Vasaloppet. Kanske den mysigaste senvintertraditionen som finns. Om några timmar kliver jag på tåget till Malmö inför en kul jobbgrej, och fram tills dess ska inte mycket hända alls tänker jag. Blir skönt.

Men hur som helst. Förra söndagen hade jag en sån himla njutit dag som jag tänkte kunde vara kul att titta på. Häng med!

Åt frukost som vanligt! Nybakat bröd, smoothie, kaffe.

Och så detta goda som jag bakat! Citron- och vallmokaka, från Elsas blogg. Kaaanske det absolut godaste som finns faktiskt, den optimala kakan.

Jag var morgonrufsig men på topphumör!

Efter frukost svassade vi runt hemma ett tag. Vi dammsög, städade och så tog jag bland annat bilderna för det här inlägget.

Sedan lockade solen lite för mycket utanför, så vi klädde på oss och gick ut.

Promenerade tvärsöver Söder. Förbi Christoffers Blommor som alltid är så fint så fint.

Och sedan upp upp upp mot Mosebacke och solen. Är som en sån där störig fluga på natten, vill bara komma så nära ljuset som bara går.

Vi gick omkring bland kvarteren bakom Katarinakyrkan, som består av små kullerstensgator och låga hus som ser ut att vara plockade rakt från historieböckerna.

Vi solade lite mot husväggar.

Och så spejade vi ut över Stockholms mellan husen.

Sedan fortsatte vi att promenera och promenera, tills vi till slut kom hit, till Erstagatan.

För att äta lunch på Ai Ramen såklart! Köpte först in Edamamebönor med sichauanpeppar som fick tungan att domna bort.

Jag åt en donburi med friterad tofu, 63-gradigt ägg, kimchi och massa picklade saker. Smäller av över hur god denna är.

Och Magnus sörplade i sig en ramen. Och så satt vi och spanade på folk som passerade korsningen utanför, snackade vårplaner och helgplaner och eventuella resplaner och sånt som man gör en sömnig söndag.

Sedan genade vi genom Vitabergsparken hem.

Och hux flux var vi hemma igen.

Resten av eftermiddagen gick i ett makligt tempo. Vi låg i soffan och kollade på TV.

Fikade mer av citronkakan.

Och spelade Skip-bo om och om igen.

Vips så var klockan 20, och då svängde vi ihop den kanske godaste och enklaste middagen som finns – rårakor!

Med stenbitsrom, smetana, rödlök och så lite riven västerbottensost som vi hade liggande i kylen. Pangmiddag faktiskt.

Och med det så var också den söndagen slut.

Margiela på Artipelag

Förra lördagen klev jag och Magnus upp tidigt, åt frukost och åkte in till T-centralen för att hinna med en buss som körde en halvtimme ut från stan.

För vi skulle nämligen hit, för att se denna utställning! Margiela – Åren med Hermès, på Artipelag! Wow så som jag velat se denna, men inte kommit mig för förrän nu. Men bättre sent än aldrig så klart.

Jag och Magnus skyndade oss in i utställningssalen innan resten av horden från bussen hann dit.

Och så började vi kolla på utställningen, som ursprungligen visades på Modemuseum i Antwerpen (som jag och Magnus ju besökte förra våren, fast då med en annan utställning). Var så pepp på den här utställningen, då jag länge fascinerats av modeskaparen Martin Margiela. Både kring hur han jobbade med sitt och Jenny Meirens modehus Maison Martin Margiela, men också hur han inspirerat och inspirerar flera modedesigners än idag.

Själva utställning var upplagd så att Margielas plagg från sitt egna modehus Maison Martin Margiela visades mot vit bakgrund, sida vid sida vid kläder från Hermès där hans var chefsdesigner från 1997-2003, som visades mot orange. Mumma för modeintresserade med andra ord, så att man kunde se hur hans idéer och tankar gick igenom i båda modemärkenas kollektionen, men tog uttryck på olika sätt.

Vi gick omkring och kollade på de olika plaggen som ställdes ut, chockerade över hur finurliga tidlösa vissa var.

Tyckte t ex klänningen till höger var kul, i form av en plastpåse.

 

Tyckte också att det var väldigt intressant att få se hur Martin Margiela tog sig an Hermès arv under sin tid hos det franska modehuset.

Både genom att jobba med nya sticktekniker, men också använda sig av gamla tekniker med handrullad fåll som Hermès använt sig av i sin sjaltillverkning, fast för blusar. Och så klart hans geniala idé med en sexhålig knapp som bildade ett H när det syddes på plaggen.

Otroligt bra utställning faktiskt. Kan 100% rekommendera. Den skulle egentligen ta slut i mars, men är numera förlängd till slutet av april, så om ni är sugna finns fortfarande tid att gå.

Efter att ha gått runt i någon timme kände vi oss färdiga, och vinkade hejdå till utställningen.

Och så gick och vi satte oss i den soldränkta restaurangen för att äta lunch. Åt en blomkålsallad som Magnus beskrev som “något som Blondinbella skulle kunna äta”.

Och sedan gick vi ut i solen i väntan på att bussen tillbaka till stan skulle gå.

Fick känna lite havsvind och solljus mot huden.

En himla himla bra lördagsaktivitet faktiskt. Med världens bästa sällskap <3

Sedan vips blev klockan 14 och vi skulle tillbaka till bussen. Slut på Artipelagbesök för denna gång.