Artsy

Tycker du om kroppskonstnären Marina Abramovic? Då kanske du också skulle gilla den konceptuella kinesiska konstnären Zhang Huan. Tycker du om Alice Neels måleri? Då skulle du nog uppskatta artonhundratalskonstnären Winslor Homers skildringar av det amerikanska samhället. Undrar du hur många stora målningar det finns som går i lila nyanser? Svaret är åtta och står att finna på konstsidan Artsy som legat ute på nätet sedan i höstas. Det är också Artsy som tror sig veta vilka konstnärer du skulle kunna vara intresserad av utifrån den konst du redan vet att du tycker om. Artsy är en digital kartläggning av konstvärlden och konsthistorien. I samarbete med hundratals museer, konstsamlare och gallerister samlar de in konstverk och konstnärer med målet att sammanställa både konsthistorien och den samtida internationella konstvärlden. Genom att förena konst, vetenskap och teknik vill de skapa en sökmotor som motsvarar konstens komplexitet.

Artsy är en del av The Art Genome Project, vars mål är att definiera och systematisera de egenheter som utmärker och sammanför konststilar och konstnärer. De här egenheterna kan vara både stilistiska, geografiska, tematiska och estetiska. De konstnärer och konstverk som Art.sy samlat in systematiseras utifrån de här kategorierna, som skaparna själva kallar gener. Bland Marina Abramovic’s gener hittar man sydöstra Europa, kroppen, provokation, konceptkonst och jaget som subjekt. Tittar man på vilka gener som kopplats till Pablo Picasso hittar man kubismkärlekcollageSpanien och tid.

Det är utifrån dessa gener som man kan klicka sig från Marina Abramovic till Winslor Homer till stora målningar i lila nyanser. Man kan läsa sig till att Abramovic samarbetat med den tyske fotografen och performancekonsnären Ulay och att Winslor Homer började sin karriär som illustratör för Harper’s Bazaar. Man kan i likhet med många sociala medier följa konstnärer man tycker om, samla konstverk till en egen digital konstsamling och dela med sig att sina upptäckter på Facebook och Twitter. De som hellre vill ha en materiell konstsamling kan istället söka efter konstverk som är till salu. Konstverken kan filtreras utifrån tidsepoker, tematik, färger och storlek tills man hittar just det man skulle vilja ha. Eller så låter man sidan själv räkna ut det.

Berättelsen om sidans skapare känns igen från så många andra entreprenörers i den digitala världen. Den tjugofemåriga Carter Cleveland fick idén till Artsy när han satt i sitt studentrum på Princeton University och inte hade något att sätta på väggen. Han utvecklade idén under studieåren och efter sin examen fick han med sig investerare och konstvetare i sitt arbete. Sedan dess har längtan efter att hänga något väggen växt till en sida som i nuläget inkluderar över 25 000 konstverk från mer än 3700 konstnärer. Men den är ännu långt ifrån att täcka in hela konsthistorien och hela världen. Bara Google Art Project, Googles kartläggning av konstvärlden, är nästan dubbelt så stor som Artsy. Kritik har också riktats mot att hålen i den konstnärliga databasen fyllts med konst som inte borde vara där. I en intervju med The New York Times säger den amerikanske konstvetaren Robert Starr att sidan är ”fylld med verkligt usel konst som ingen borde ledas till”.

Det är en hel del usel konst på Artsy. Men skulle man hamna bland den kan man enkelt klicka sig vidare till något bättre. Kanske till en stor rosa målning? Eller en liten svart? Se själv vad du hittar på http://artsy.net.

Sonja Nettelbladt