INTERVJU: Adrian lux

Adrian Lux tar nu steget och ger ut helt album med dansmusik. Sommaren är uppbokad med livespelningar i Sverige, Australien och USA och Lux har redan börjat fundera på hur han vill ta sin musik vidare. Han berättar om hur han ser på att vara en del av den hypade svenska housevågen, hur han delar musik och privatliv med flickvännen Rebecca Scheja och hur han hittar lika mycket inspiration i modet som genom att lyssna på annan musik. Adrian Lux gillar att reflektera över sin musik; att prata om den med honom är lite som att åka tåg och stanna upp vid olika stationer.

Nya albumet har kallats både arenahouse och depphouse. Själv skulle han hellre kalla det drömhouse, när vi pratar om genrer.

– Det är i alla fall det jag vill göra. Drömsk, technoinfluerad house. Jag hoppas att jag hittat dit.
Även om det blivit mer vanligt är det ingen självklarhet att släppa ett helt album med dansmusik och låtarna på självbetitlade albumet är inte heller skrivna med ett album i tankarna. Vissa är ett par år gamla, andra nyare. Teenage Crime var en stor hit redan 2010 och just den låten återkommer vi till flera gånger under samtalet.Teenage Crime är skriven 2009 och handlar om Lux själv, hans kompisgäng och den verklighet de befann sig i just då.

– Den är fortfarande så kul att göra live eftersom folk exploderar till den. Kommer fram och pratar om vad den betytt för just dem. Det är det som är så roligt med den låten, att det som var min erfarenhet verkar ha betytt så många olika saker för folk.

Vi pratar också om de mörkare texterna på albumet och om att det finns en spännande kontrast i att ha kul och gå ut och dansa till musik som ofta kan ha ett ganska svart innehåll. Adrian Lux tar de melankoliska melodislingorna i 90-talstrancen som exempel. Eller behovet av eskapism och dekadensen i klubblivets Berlin. Själv försöker han tänka metaforiskt när han skriver texter idag, och kombinera det med ett rent sound.
– Jag vill göra det subtila spännande, om jag kan säga det så.
Egentligen har han sina musikaliska rötter i hiphopen och breakdancekulturen som fanns runt omkring honom under skoltiden. Det var så han vid datorn började göra egen musik. Så småningom influerades han av akter som Timbaland och Neptunes och han har byggt vidare utifrån det. Idag lyssnar Adrian Lux mer på indie, rock, och singer-songwriters. Han säger själv att han är inne i en Sigur Rós-period just nu.
– Det var min studiomentor som introducerade mig för deras och sångaren Jónsis musik. Den har fått mig att vilja utveckla kompositionen i min egen musik. Jag tänker mycket crescendo nu.

Artistnamnet Lux kommer från en karaktär i Sofia Coppolas film Virgin Suicides och vi pratar också om influenser utanför musiken. För Adrian Lux handlar musiken mycket om att kanalisera en stil eller ett visuellt uttryck och till det kan han hitta inspiration nästan var som helst. Han nämner mode som en stor inspirationskälla och inom modet föredrar han galna stilar som är för mycket.
– Jag kan hitta lika mycket inspiration till musiken genom att fastna i modevideos på Youtube som jag kan få ut av att lyssna på en skiva.

En annan station i resan genom Adrian Lux musik är livet tillsammans med flickvännen Rebecca Scheja. Båda dj:ar, båda reser mycket och båda är väldigt fokuserade på sitt jobb. Rebecca & Fiona medverkar också på flera spår på nya albumet. Adrian Lux tror nästan att det är en förutsättning för att deras liv fungerar så bra tillsammans, att det vore svårare om någon av dem hade ett nio till fem-jobb.
– När man reser så mycket som vi båda gör blir man bra på att ta hand om varandra när man väl är hemma. Sedan försöker vi väl ha ett liv som inte är musiken också. Kanske är jag lite bättre på det än vad hon är.

Det har skrivits spaltmeter om den svenska housevågen men Adrian Lux har upptäckt att när man spelar utomlands är det ganska få som faktiskt vet att musiken är svensk. Det är bra house som man gillar och först senare upptäcker man att den är svensk. Att det går så bra för svenska houseartister nu tror Lux beror på att det ena gett det andra. Och att Sverige haft ett par stilbildande musiker som banat väg för andra. Han nämner framför allt Eric Prydz som är en stor inspirationskälla, men på senare år även Avicii. Och så förstås Swedish House Mafia som han träffar när de råkar spela på samma ställen.
– Det man slåss för är ju liksom att resa runt världen och då hjälper vi varandra.

Livespelningarna och studion blir som två parella existenser som byter av och kompletterar varandra. I april spelar Lux i Sverige, i maj väntar en lång turné i Australien och därefter en del spelningar i USA. En annan stor grej framför honom är spelningen på Roskildefestivalen. Det är lätt att få känslan av att Adrian Lux liv går helt enligt plan men någon sådan menar han aldrig har funnits. Han har bara gjort det han tycker är roligt och råkat hamna här. När vi pratar om hur man hittar modet och orken att fortsätta göra det man tror på och upptäcker att man kan berättar han att han alltid fått mycket uppmuntran, från olika håll. Delmål har också varit viktiga.
– Roskilde är väl ett sådant, till exempel. Små delmål är viktiga, det är det som håller mig gående.

Efter en stund hamnar vi i ett långt samtal om house och techno och relationen däremellan. Inte minst kritiker brukar ha svårt för technoinslag i housemusiken och housepubliken kan också vara reserverade i början när det gäller att ta technon till sig. För Adrian Lux är technon subtil medan housen är mer rakt på sak, samtidigt säger han att någon gräns egentligen är omöjlig att dra. Lux berättar om folk han mött som först sagt att de inte gillat techno men sedan vid något tillfälle fått en aha-upplevelse av religiöst slag på dansgolvet. Distansen i början tror han beror på att technon länge associerats med drogkulturen kring ravescenen på nittiotalet, medan housen är en mer utpräglad alkoholkultur.
– Men för mig är techno det finaste som finns, det är konst, säger Adrian Lux och nämner influenser som Booka Shade och Paul Kalkbrenner. Den sistnämnde spelar för övrigt på samma Roskildefestival som Lux själv i sommar.

Foto: Isabelle Minou
Foto: Isabelle Minou

Man kan konstatera att Adrian Lux reser mycket och i takt med det har också hemkomsten och relationen till Sverige blivit viktigare. Framför allt eftersom man ser kontrasterna, i musikbranschen men också socialt, levnadsstandarden. Han nämner också konkurrensen i framför allt den amerikanska musikbranschen som är så mycket hårdare.
– I Sverige finns det en närhet till alla som jag uppskattar. Man kan egentligen träffa hela den svenska musikeliten under en fikarunda här på Söder, säger han.
Resandet har också fått honom att se på klubblivet i Stockholm med andra ögon. Lux gillar att den Stockholmska klubbscenen är så blandad, att man får lite av allt. Samtidigt kan han känna att den var roligare för några år sedan, och berättar om numera insomnade klubbar och egna technokvällar på Riche.
– Det känns som om det var mer spännande då men det kan ju också vara jag som har blivit äldre och går ut mindre eftersom jag jobbar så mycket.

När vi sedan pratar om vart han vill ta sin musik bortom de närmaste planerna berättar Adrian Lux att han vill utveckla hur han låter och experimenterar mycket med det just nu.
– Jag sjunger, spelar gitarr. Det kommer bli en sådan där platta som ingen gillar. Det är inte kul med artister som upprepar sig, samtidigt så hatar jag när artister kastar bort det de gör bäst. Jag antar att man måste försöka balansera det, säger han.
Adrian Lux gillar delmål och hans nästa är att hitta just den fina balansen.

Foto: Isabelle Minou