Way out West dag 2

Dag två var vädret en fullkomlig katastrof vilket ledde till att jag bara tog fram kameran när vi stod under tak i ett tält i VIPen. Men vi köttade på och såg både G-Eazy och Zara Larsson, struntade fullkomligt i regnet och dansade runt på festivalen i monsunregnet hela dagen. Jag var dock typ den enda på hela festivalen utan regnjacka så min Junkyard Girls-jeansjacka fick sättas på prov och var förvånansvärt både varm och snygg även som dyngsur.

 

1
6
10
3
2
14
11
5
13

Way out West dag 1

I helgen var jag, Gabi, Fanny och Jennifer på Way out West med bästa Junkyard och levde rövare! Första dagen var det strålande sol och magiskt fotoväder vilket vi var otroligt tacksamma för. I våra specialdesignade Junkyard Girls-jeansjackor flängde vi runt på området, såg bland annat M83 och drack vin mest hela dagen. Såhär såg det ut!

5
3
6
7
9
1
2
19
24
10
12
20
15
17
22
18

Midsommar i Mariedal

Årets Midsommarafton firades i Mariedal, Enköping, idylliskt och proffsigt hostat av systrarna Klara och Vilma. Den städade versionen av denna dygnslånga fest följer här nedan och inleds med tipspromenad, utmaningar och lunch följt av prickskytte, mer lekar, hot shots, gruppbilder, tårta, beer pong, studsmatta, yatzy, mer prickskytte och avslutningsvis middag. Sen la jag undan kameran. Tack för en härlig midsommar!

Translation: Swedish Midsummer at it’s finest!

1
2
6
9
10
12
15
17
20
21
23
25
24
26
28
29
31
33
36
37
35
38
39
49
43
47
55
56
58
65
59
61
64
68
73
74
75
57
76
79
81
82
91
92
93
97
96
99
103
104
108
113
114
116
117
137
141
144
151
166
167
169
173
176
172
178
179
185
194
196
198
201
202
204
207
211
214
217
219
222
231
234
242
245
255
258
259
262
266
268
270
273
278
279

Inte lika plastig som andra kändisar

Jag försov mig igår och bortprioriterade att duscha till förmån för att komma i tid till jobbet. Resultatet var dock att jag såg ut som att jag kammat mig med en handgranat, något jag försökte hantera genom att dra på mig en svart skinnkeps. Och en halsduk. Och en polotröja. Och ett par solglasögon. More is more.

Med denna spot on “klev just ut från en vecka på plastikklinik”-look gick jag sedan till Kåken för en AW. Utan närmare reflektion över min maskering.
Jag hade inte mirakulöst under dagen börjat känna mig varken snyggare eller fräschare så jag antar att mitt kroppsspråk följde där efter med en viss utstrålning av ett tydligt “stör ej”. Något svenskar är imponerande duktiga på att både läsa av och respektera.

Så en kille från Kapstaden kommer fram. Han öppnar med repliken; “Either you’re hiding from someone or you snuck out from home”, pekade på kepsen och uppmuntrade min hippa stil. Jag svarade med min tydligen obegripligt sarkastiska ton “Or maybe I’m just super famous and hiding from everyone.” En comeback som skulle få förödande konsekvenser.

Vi pratar en stund, jag hälsar på vänner som kommer förbi, sen går det tydligen upp för honom; “Oh my god, you ARE famous!”. Hur det gick till vet jag inte men jag hade druckit tillräckligt mycket vin och hade tillräckligt tråkigt för att svara; “Shhh not so loud… But yes, I am.”
Killen, som nu fallit offer för mitt höga nöje, blir helt till sig och förklarar att han aldrig träffat en kändis förut, ger mig härliga komplimanger som; att jag är smart för att vara känd, men inte lika snygg som en. Något han snabbt rättar till “inte lika plastig”. Han frågar sedan från ingenstans om jag träffat Leonardo DiCaprio av alla människor varpå jag lätt chockad svarar med tystnad. Detta tolkas tydligen som ett ja och, av någon outgrundlig anledning, som att vi även har legat. “Jag är inte lika plastig som andra kändisar, och jag har haft sex med Leo, fint” tänker jag och undrar hur fan jag hamnade där.

Jag är inte lika plastig som andra kändisar, och jag har haft sex med Leo, fint, tänker jag och undrar hur fan jag hamnade där.

Kvällen flyter på, vänner och bekanta jag hälsar på förvandlas till fans, någon bitig kille som tittar lite för mycket på mig från barkanten blir en bodyguard, jag bjuder min nyfunna beundrare på kändis-öl, kändis-häng och kändis-dans.
Sen vill han ha mitt nummer. Jag förklarar att jag bara brukar ge ut numret till min agent på krogen, “for saftey reasons”, men kan göra ett undantag om han lovar att inte missbrukar det. Tar hans telefon, skriver bara ett Y på namnraden, “för att han inte ska kunna googla mig” och ger honom numret till lycklig ovetande random. Min chaufför väntar utanför så jag måste tydligen springa och jag kommer på mig själv med att tänka “Jag skulle ju bara ta en öl… Men jag borde höra av mig till Leo”.